Herr talman! Först vill jag yrka bifall till Alliansens reservation 2 i betänkandet. Den handlar om att även särskoleelever ska ha rätt till eftergymnasial utbildning, brett.
Det här är en mycket intressant debatt. Vi har nyligen lämnat stadiet gymnasieskolan, och där har det varit fritt fram för de rödgröna partierna att experimentera och motsätta sig allt vad yrkesinriktning, arbetslivskoppling och lärlingsutbildning heter. Så fort vi kommer över till betänkandet om vuxenutbildning och yrkeshögskola är man dock väldigt angelägen om att vi ska satsa på fler platser. Vi ska maxa så att varenda kommun kan erbjuda detta, och man tycker att vi alltid har lagt för lite pengar på det här området. Då är det plötsligt okej att läsa som lärlingsvuxelev. Det är okej att satsa på yrkesvux, och det är helt plötsligt okej att satsa på yrkeshögskolan.
Vuxenutbildningen är dock att jämställa med grundskolans grundläggande nivå och gymnasial nivå - inte akademisk nivå. Varför är det okej för er att elever väljer att gå ett vårdprogram eller en barnskötarutbildning i vuxenutbildningens regi och får ett intyg, ett dokument och ett betyg - och ett jobb? Så fort vi diskuterar det när det gäller gymnasiet är ni ju helt emot det. Nu vill ni dessutom riva upp den reform som genomfördes höstterminen 2011. Det är anmärkningsvärt, och det är obegripligt. Ni får gärna förklara för mig och för åhörarna varför ni har helt olika syn på dessa två stadier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Herr talman! Vuxenutbildning är och kommer alltid att vara en av de mest effektiva åtgärderna för att öka och förbättra matchningen i arbetslivet. Socialdemokraterna har länge sett det som en lappa-och-laga-verkstad från grund- och gymnasieskolan. Det har varit fritt fram ett göra lite som man vill i gymnasieskolan, för man kommer alltid att få en andra, en tredje och en fjärde chans i vuxenutbildningen. Det har jag hört i skoldebatterna under de 12 eller 13 år jag har jobbat med gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor. Men vuxenutbildningen kan inte bara vara en lappa-och-laga-verkstad.
Ja, man ska kunna komplettera. Ja, man ska få en andra chans. Folkpartiet och Alliansen har också i lag reglerat rätten till vuxenutbildning, rätten att komplettera och möjligheten att sadla om. Jag är stolt över de satsningar som vi har gjort på vuxenutbildning, yrkesvux och lärlingsvux.
Herr talman! Jag har tidigare ställt frågor till Socialdemokraterna om yrkescollege, som de gärna vill prata om. Kommer man där att få välja bort det akademiska inslaget? Kommer det, som i yrkeshögskolan, att vara utbildningar som tas fram i nära samarbete med näringslivet eller offentliga arbetsgivare? Nej, kriteriet kommer ändå att vara att alla ska få högskolebehörighet. Det är något speciellt med denna högskolebehörighet.
Det är ungefär 200 000 studerande som av olika skäl läser i vuxenutbildning. Inte alla men väldigt många kommer från gymnasiet utan slutbetyg. Ja, de ska prioriteras, för annars kommer de inte vidare i systemet. Nyanlända som kanske har läst svenska för invandrare - detta brukar tas upp i betänkandena och återkommer - läser också inom vuxenutbildningen för att komma vidare i utbildningssystemet. Den tredje kategorin som har ökat är de som läser yrkeskurser på gymnasial nivå, just för att täppa igen och kompensera för de brister som vi har i utbildningssystemet, inte minst i gymnasieskolan.
Herr talman! Arbetsförmedlingen har gjort en årsrapport om den så kallade matchningsproblematiken - ja, den finns. Jag tror att kollegan Annica Eclund kommenterade den. Vi har nämligen haft ett utbildningssystem och en utbildningspolitik som har favoriserat akademiska studier, vilket har gjort att svensk befolkning är överutbildad i den meningen att vi är utbildade på akademisk nivå. Men de som har en akademisk utbildning erbjuds inte alltid jobb på den nivån, utan de tar jobb som inte kräver akademisk utbildning och slår därmed undan de ungdomar eller vuxna och nyanlända som inte har en akademisk utbildning. Detta är alltså Arbetsförmedlingens rapport och inte Folkpartiets rapport.
Man brukar hänvisa till Svenskt Näringslivs matchningsrapport, och titta gärna en gång till i den! Det som efterfrågas mest i rapporten är gymnasial yrkesutbildning. Det är därför vi är angelägna om att satsningen på yrkesutbildning och yrkesvux fortsätter. Det är därför vi är angelägna om att yrkeshögskolan fortsätter att utvecklas efter kvalitet och inte bara kvantitet.
Vi har faktiskt ökat resurserna jämfört med 2012. Och jag vill särskilt betona det som står i betänkandet: att de studerande i yrkeshögskolan som har varit ute på så kallad LIA, lärande i arbetslivet, oftast får jobb hos den arbetsgivaren. Det är precis det vi vill se redan i gymnasiet, och vi vill se det i yrkeshögskolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vuxenutbildning
Avslutningsvis: Vi kommer att få höra i debatten att det behövs fler platser i yrkeshögskolan. Jag vill då betona kvaliteten och träffsäkerheten. Det senaste året sjönk andelen som sa att utbildningen överensstämde med det arbete de fick ned till 57 procent. Det måste vi angripa och åtgärda innan vi börjar prata om mer pengar till yrkeshögskolan, som i sig är en mycket fin och viktig utbildningsreform införd av alliansregeringen.
(Applåder)