Herr talman! En generell välfärd som omfattar alla. Ett jämställt föräldraskap och barnets bästa i fokus. Dessa är de bärande principerna för regeringens familjepolitik.
Till detta kommer dess omfördelande träffsäkerhet, som leder till ökad jämlikhet och minskade klyftor.
Den ekonomiska familjepolitiken är en grundläggande del av den svenska modellen. Barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd och bostadsbidrag - alla bidrar de gemensamt till att de allra flesta familjer får en rimlig ekonomisk situation.
Samtidigt vet vi att många barnfamiljer, särskilt ensamstående med flera barn, har en ekonomiskt tuff och utsatt situation. Vi vet att det bästa sättet att bekämpa barns fattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta.
Till detta finns den ekonomiska familjepolitikens olika delar som viktiga komplement. Stöden syftar till ekonomisk utjämning och ökad trygghet när försörjningsbördan är som allra störst. Detta är för mig både självklart och nödvändigt.
Vi är en feministisk regering och har genom åren gjort flera viktiga satsningar på det här området. Höjningen av underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad gjorde stor skillnad för många barn och familjer. En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen, höjd grundnivå i föräldrapenningen och en bred utredning av hela föräldraförsäkringen är alla delar som skapar förutsättningar för ett mer jämställt föräldraskap.
Det är detta arbete som vi nu bygger vidare på. Nu höjer vi också - äntligen - inkomstgränserna i bostadsbidraget. Det är första gången på 20 år som detta görs. Att inkomstgränserna tidigare inte har höjts har i praktiken lett till att färre har fått tillgång till detta bidrag.
Höjningen innebär ökad trygghet och lite mer i plånboken för de ytterligare 3 000 barnfamiljer som nu omfattas av detta stöd. Detta är pengar som kan gå till välbehövliga vinterjackor, fotbollsskor eller kanske skridskor, som nämndes här tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Dessutom är detta fördelningspolitiskt väldigt träffsäkert.
Jag har tidigare nämnt höjningen av underhållsstödet, men det finns mycket mer kvar att göra på det här området. Vi vet att nuvarande nivå inte är rättvisande för alla barn i alla åldrar. Äldre barn kostar mer än yngre. Det behöver också underhållsstödet spegla. En åldersdifferentiering av underhållsstödet är därför något som vi behöver se över. Samtidigt vet vi att underhållsstödet är en källa till skuldsättning, ibland en djup sådan. Därför är det prioriterat att se över nivån på grundavdraget för den bidragsskyldige, för det behövs en bättre balans i det.
Både bostadsbidraget och underhållsstödet är i stort behov av att ses över. Dessutom behöver de fungera bättre i relation till varandra. Vi har arbetat riktat för att modernisera våra stöd. Staten ska inte skicka signaler om vilken förälder som ska ha det huvudsakliga omvårdnadsansvaret baserat på kön. Detta arbete måste fortsätta. Jämställdhet ska genomsyra hela det här området.
Budgeten innehåller också ett förslag om en höjning av flerbarnstillägget från det tredje barnet. Också detta blir en förstärkning till vissa av landets barnfamiljer. Dessutom är vi glada att nu kunna höja ett eftersatt adoptionsbidrag till nästan en dubblering, till 75 000 kronor.
I slutet av oktober tog jag emot den tillsatta föräldraförsäkringsutredningens delbetänkande om begränsningar i rätten till föräldrapenning för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Det kan låta hårt, men förslaget går ut på att minska risken för överkompensation genom att vi inför en avtrappning som ska likna det uttag som en förälder i Sverige i genomsnitt tar ut. På det sättet stärker vi också föräldrars etablering på arbetsmarknaden och ger fler barn tillgång till förskolans möjligheter, vilket är otroligt viktigt.
Målet är väldigt tydligt för regeringen. Vår familjepolitik syftar till jämställdhet med barnets bästa i fokus.
Sverige har en feministisk regering som ser till att jämställdhetsperspektivet finns med i politikens utformning på bred front i både det nationella och internationella arbetet. Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är en mänsklig rättighet och en demokrati- och rättvisefråga. Jämställdhet är också en del av lösningen på en del av de utmaningar som samhället står inför och borde vara en självklarhet i ett modernt välfärdssamhälle, både för rättvisa och för ekonomisk utveckling.
(Applåder)