STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar utrikesministern.
Ja, det är viktigt att Sverige samarbetar med andra EU-länder, som Tyskland, som har varit tydligt vad gäller Turkiet, och Frankrike med flera. En lösning på den kurdiska frågan är en förutsättning för fred i Mellanöstern. Liksom det palestinska folket i Palestinakonflikten står det kurdiska folket under press och förtryck av olika stater som inte vill att de ens ska existera.
Yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati är viktigt för Sverige som är en stor humanitär och feministisk rättsstat. Halva den turkiska befolkningen är kvinnor, och den 8 mars besköt Erdogan kvinnomarschen i Istanbul. När kvinnorna skulle tala satte man på ett böneutrop för att störa dem, och sedan sa man att de var antimuslimska kvinnor som demonstrerade under ett böneutrop och besköt dem.
Ur många olika synpunkter är det viktigt att kritisera Turkiet och kräva demokrati och mänskliga rättigheter. Turkiet är ju fortfarande ett kandidatland till EU.
De fattiga delarna av Turkiet är hårt drabbade av den ekonomiska situationen, inte minst de kurdiska områdena, som är väldigt ekonomiskt eftersatta. Vad gör kurdiska ungdomar om de inte kan gå i skolan, om de beskjuts och om de förnekas sina rättigheter? Jo, de går upp i bergen och tar till vapen i peshmerga och gerilla.
Turkiet vill inte att denna konflikt ska lösas. Turkiet har annekterat Afrin, en stad och ett folk som från början stod helt ensamt mot Daish. Tillsammans med andra grupper fick de bort Daish i hela regionen. Men Erdogan vill inte ha kurderna som sin granne utan hellre Daish, och därför hotar han att anfalla med militär. Erdogan och Turkiet har flera gånger anfallit Kurdistan och Irak. För inte länge sedan förstördes byar, och 20 människor mördades, varav några var minderåriga.
Turkiet gör precis vad det vill i denna region. Därför behövs det en röst, och särskilt Sveriges och utrikesministerns röst är viktig. Om inte den kurdiska frågan kommer upp på förhandlingsbordet kommer det kurdiska problemet aldrig att lösas, vare sig i Irak, Syrien, Turkiet eller Iran. Om man inte tvingar Turkiet till förhandlingsbordet kommer det hela tiden att blåsa upp konflikter, där kvinnor och oskyldiga får betala.
Vill utrikesministern på något sätt samla regeringarna i EU och lyfta upp dels frågan om politiska fångars frigivning, dels den kurdiska frågan och annekteringen av Syrien?