Fru talman! Det här är ju en oerhört viktig och prioriterad fråga för regeringen. Jag skulle kunna säga att många regeringar har svikit den här myndigheten och därmed också samhällets allra mest utsatta barn och ungdomar. Därför är jag extra stolt över att tillhöra en regering som för första gången sätter ned foten och konstaterar att vi inte längre ska göra det. Den tiden är nu förbi.
Det finns ett stort, uppdämt behov av arbete som jag vet att ledamoten är väl medveten om. Under den tid då ledamotens parti påverkade den tidigare regeringen vidtogs inte ett antal åtgärder som avsåg Sis. Därför är jag naturligtvis glad över att ledamoten - och ledamotens parti, förutsätter jag - nu är extra mån om att det ska hända mycket på Sis. Det ser jag som en stor stöttning.
Vi behöver vara många som kan garantera att de åtgärder som ska förändra barns och ungdomars förutsättningar i det här landet är långsiktiga. Alla barn och unga ska ha rätt till en ljus och fin framtid, men som ungdomsvården fungerar i dag får de inte det. Barn- och ungdomsvården brister i ganska många delar av kedjan, och det går inte en dag utan att jag önskar att mer saker hade skett tidigare.
Vi jobbar systematiskt och strategiskt för att säkerställa att barns och ungas röster ska höras. Det handlar om en klagomålsfunktion som vi noga kommer att följa när den implementeras, utvärderas och utvecklas. Därtill har vi en rad förslag som förbereds just nu i Regeringskansliet från de utredningar som faktiskt måste till för att få lagförslag på bordet.