Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat energi- och digitaliseringsministern om statsrådet anser att investeringsavtalen har förlorat den intention de hade när de skapades, och om ja, vilka initiativ statsrådet är beredd att ta med anledning av detta samt om regeringen kommer att verka för ett stopp för den typ av investeringsavtal som underminerar folksuveräniteten. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Vad gäller den tvist som uppkommit mellan telekombolaget Huawei och svenska staten, under åberopande av det bilaterala investeringsskyddsavtalet mellan Sverige och Kina som Lorena Delgado Varas hänvisar till i inledningen av sin fråga, har regeringen gett i uppdrag åt Justitiekanslern att föra Sveriges talan i tvisten. Regeringen kommenterar inte denna pågående tvist i sak.
Rent principiellt kan jag dock konstatera att investeringsskyddsavtal är en viktig komponent i Sveriges och EU:s handelspolitik. Vårt välstånd är beroende av utrikeshandel och att svenska och utländska aktörer kan investera i varandras länder. Sverige och EU har därför ingått över 50 bilaterala investeringsskyddsavtal som syftar till att skydda investerare mot att behandlas oskäligt eller diskriminerande i förhållande till det egna landets investerare. I detta ligger också att det måste finnas en regelstyrd mekanism för internationell tvistlösning.
Investeringsskyddsavtalen har alltså inte förlorat sin grundläggande intention. Däremot anser regeringen att det finns ett behov av att modernisera ansatsen till investeringsskydd och tvistlösning i våra avtal. EU och dess medlemsstater har därför i sina nya investeringsskyddsavtal med tredjeland genomdrivit ett antal viktiga reformer. En viktig reform handlar om att tydliggöra staters rätt att reglera och lagstifta för allmänna ändamål såsom miljö och hälsa.
Det EU-gemensamma investeringsavtal som framförhandlats med Kina är ett exempel på ett sådant modernt avtal som förutom tydliga skrivningar om rätten att reglera också innehåller robusta åtaganden på bland annat hållbarhetsområdet. Sverige har mot den bakgrunden välkomnat den principöverenskommelse som nåddes 2020 mellan EU och Kina kring innehållet i avtalet.
Vidare har EU och dess medlemsstater i sina nya bilaterala investeringsskyddsavtal fått genomslag för en globalt nydanande reform för lösning av tvister mellan investerare och stat som innebar att man överger det traditionella systemet med ad hoc-skiljenämnder och i stället inrättar ett system med investeringsdomstolar och permanent avlönade domare och en överprövningsinstans som säkerställer hög grad av både transparens och rättssäkerhet.
Så för att svara på frågeställarens andra fråga kommer regeringen inte att ingå några investeringsavtal som underminerar folksuveräniteten. Tvärtom kommer Sverige att fortsatt driva på för moderna och progressiva avtal som säkerställer staters rätt att reglera och som också bidrar till hållbar utveckling.