Herr talman! Vi är nu här för att debattera betänkandet Vattenvård . Det är egentligen ett väldigt stort ämne.
Två tredjedelar av jorden är täckta av vatten. 98 procent av allt vatten, nästan lite mer, är saltvatten, det vill säga hav. Haven är ju väldigt djupa och har enorma mängder vatten. Det finns 1,3 miljarder kubikkilometer vatten i haven. Det är nästan ofattbart mycket. Men betänk att vi är 7 miljarder människor på jorden, och om alla ska få sin egen del av haven betyder det att man får en femtedels kubikkilometer per person - 600 gånger 600 gånger 600 meter. Då är det inte längre så jättemycket; det är till och med greppbart. Jag tror att de flesta av våra insjöar är större än så.
Den femtedels kubikkilometer vatten som vi har till vårt förfogande ska alla de ekosystemtjänster som havet förser oss med ge oss tillbaka. Vartannat andetag vi tar är syreproducerat i havet. Det ska vår lilla femtedels kubikkilometer räcka till.
Nästan hälften av allt animaliskt protein som äts i världen kommer från fisk och från havet. Det ska det räcka till. Det ska också räcka till andra saker som rekreation och så vidare. Då inser man att haven inte är så stora och att man också måste hjälpas åt för att få dem att räcka till.
Jag kanske har turen att få min femtedels kubikkilometer nära kusten, där det mesta av produktionen sker. Men någon stackare kanske får en femtedels kubikkilometer 2 000 meter ned i de fria vattenmassorna. Då blir den personen inte mätt, kan jag säga, för där händer inte mycket.
Vi måste alltså hjälpas åt för att vi ska få vattnet att räcka till och för att de 1,3 miljarder kubikkilometerna vatten ska räcka till allting som vi behöver. När man börjar tänka så inser man att vikten av internationellt samarbete är otroligt stor.
I de nya hållbarhetsmålen som antogs av FN, Agenda 2030, fanns det ett mål, mål 14, som hängde lite. Det handlar om havet. Men det finns faktiskt ingen internationell organisation, inget FN-organ, som har hand om havet. Två tredjedelar av hela jordens yta har ingen egen organisation.
Då trädde Sverige in, tillsammans med Fiji, som påverkas mycket av vad som händer, och sa: Vi kan ta hand om infrastrukturen för detta. Vi kan vara facilitator, för det är vi bra på.
Nu kommer alltså Sverige tillsammans med Fiji att stå värd för en konferens i New York den 5 juni. När man började tala om den för knappt två år sedan sa man att det kommer att bli den största konferensen någonsin i FN-huset med en annan värd. Då var det nästan 5 000; nu är det snart uppe i 8 000. Det är by far den största konferensen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård
Det är otroligt viktigt att vi har denna konferens, för vi behöver samarbete. I denna debatt har vi talat om avfall och gifter. De kommer från andra länder, och vi måste hjälpas åt.
Den första ingång Sverige har i konferensen är att lyfta upp de fattiga länderna så att de orkar med att ha en bra havspolitik.
Det är svårt att upprätta bra kontrollprogram för till exempel fiske och miljöövervakning om man inte har råd med vanlig infrastruktur, såsom skolgång, till sina invånare.
Jag var i Senegal, som inte är så fattigt, och den stora hamnstaden Dakar. En av de stränder jag besökte utsågs på 70-talet till en av världens tio finaste stränder. Nu fick man ta fram spaden för att gräva fram sanden; det var bara plast.
Nedskräpningen är det andra som Sverige vill lyfta upp och hur vi ska komma åt plasten med hjälp av internationella överenskommelser.
Den tredje punkten för den svenska delegationen är det ohållbara nyttjandet av fiskresurserna. Upp till 70 procent av alla matfiskbestånd är fiskade precis på gränsen eller över gränsen för vad de tål, och det fortsätter. 3 miljarder människor är beroende av fisk från havet som sin proteinkälla. Då kan vi inte ha ett ohållbart fiske som gör att det blir mindre och mindre fisk; det måste bli mer och mer.
Det fjärde på Sveriges lista är att man måste se kopplingen mellan klimat och hav. Vi hörde tidigare ledamoten från Moderaterna säga att havet tar upp mycket av koldioxiden. Det stämmer. Det stämmer dock inte att det inte finns så mycket forskning om det, för det finns ganska mycket forskning om havsförsurning. Havet kan buffra koldioxiden i atmosfären, och havet har blivit 25 procent surare sedan man började mäta. pH är en logaritmisk skala, så därför blir det ganska stora skillnader även om det kanske inte märks på själva pH-skalan.
Ett surt hav påverkar mycket. Surt löser kalk, och mycket i havet innehåller kalk. Den vanliga kiselalgen, som tillverkar det syre vi andas, består av två kalkskal. Fiskfjäll består av kalk. Sjöstjärnor, räkor och musslor har alla kalkstrukturer på utsidan av kroppen och lever nu i ett surare hav.
Även om vi skulle sluta med alla koldioxidutsläpp i dag har vi så mycket i atmosfären att det kommer att fortsätta att buffras i havet i 50-80 år till.
Detta är alltså något vi verkligen behöver göra, och därför är jag glad att vi också lyfter upp klimatet och havet.
Jag ser fram emot det internationella arbete som kommer att göras. Jag tror att det är nyckeln.
Men vi måste också visa på hemmaplan att vi menar allvar och städar framför egen dörr. Ett exempel på det var när regeringen den 14 december 2016 beslutade om fyra nya skyddade områden för tumlare, vilket gjorde att vi kom upp i det areella målet för skydd av marina områden. Nu återstår förstås att få rätt funktion och så vidare, men det var en milstolpe att detta gjordes.
Vi har också ökat takten för att det befintliga skyddet ska bli så bra som möjligt och anslagit 15 miljoner i år för att jobba med inrättandet av dessa skyddade marina områden. Vi har också ökat miljöbevakningspengarna. Det nya fartyget, som nämndes av Liberalernas ledamot, kommer att vara en viktig del i miljöövervakningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård
Matens påverkan har också varit uppe i debatten. Hur bonden producerar mat är en sak, men hur vi bereder maten spelar också roll. De senaste tio åren har vi tillsatt lika mycket fosfor i färdigmat som de våtmarker vi har anlagt tar upp, 30 ton. Så kan vi inte ha det. Jag hoppas att den livsmedelsstrategi och handlingsplan som har lagts fram kan vara en god hjälp för att komma till rätta med detta.
Det ser lite illa ut. Av FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 är havsmålet det enda som har en negativ trend och inte går uppåt. Vi behöver alltså denna kraftsamling, och jag är glad att Sverige tar på sig att göra den såväl internationellt som i EU och på hemmaplan.
(Applåder)