Herr talman! Under förra mandatperioden tog den socialdemokratiskt ledda regeringen många viktiga steg inom offentlig upphandling. Man inrättade Upphandlingsmyndigheten och beslutade om en nationell upphandlingsstrategi, och den 1 januari 2017 trädde den nya upphandlingslagstiftningen i kraft. Detta har gjort att vi i dag har en mer heltäckande lagstiftning på området. Men vi vet också att det finns ytterligare saker som behöver göras och en hel del som just nu hanteras på Regeringskansliet.
Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppskattas till drygt 700 miljarder kronor årligen. Det är med andra ord mycket pengar som används i systemet. För oss socialdemokrater är det viktigt att dessa skattemedel används på allra bästa sätt. Upphandling är ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska mål. Att ta miljöhänsyn och social hänsyn i upphandlingen bidrar till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.
Den nya lagstiftningen, införandet av Upphandlingsmyndigheten, med arbetet att informera, ge stöd och vägledning, samt arbetet med upphandlingsstrategin har gjort att fler myndigheter och andra upphandlande verksamheter har fått ökad kunskap om upphandling men också om hur de ska upphandla mer strategiskt.
I dagens betänkande, som vi debatterar, finns det flera reservationer. En handlar om sociala kriterier, sociala företag och ideella organisationers möjligheter att bedriva välfärdstjänster. Det finns med nuvarande lagstiftning möjlighet att ta sociala hänsyn vid offentliga upphandlingar. Under förra mandatperioden beslutades om propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden , som bland annat innehöll förslag om möjligheter att reservera vissa upphandlingar för idéburna aktörer och förslag om förenklade upphandlingsregler för upphandlingar av välfärdstjänster som understiger EU-direktivets tröskelvärde.
I december 2019 presenterades utredningen Idéburen välfärd . Utredningen tillsattes av regeringen hösten 2018 och har haft i uppdrag att ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer, vilken kan användas för att identifiera och avgränsa dessa från andra aktörer i välfärdsverksamheter och andra närliggande offentligt finansierade eller subventionerade verksamheter. Utredningen är just nu ute på remiss, och ansvarigt statsråd har sagt att förslagen kommer att utgöra ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete.
I dagens betänkande finns också reservationer som handlar om djurskydd och livsmedelsproduktion. Varje dag serveras 3 miljoner måltider inom vård, skola och omsorg. Det innebär att kommuner, regioner och statliga myndigheter har ett stort ansvar att ställa krav på djurskydd och livsmedelsproduktion. I upphandlingslagstiftningen finns det möjlighet att vid offentlig upphandling ställa djurskyddskrav i nivå med svensk lagstiftning. Trots detta är det inte alla som ställer dessa krav.
Vi behöver ta ett ökat ansvar för att den mat som serveras på våra förskolor, skolor, äldreboenden med mera är av god kvalitet. Vi ska också kunna garantera att djuren har behandlats på ett värdigt sätt och att de inte är fullproppade med antibiotika. Här är det stora skillnader mellan djur som är uppfödda i Sverige och djur i många andra länder. Regeringen arbetar just nu med att utreda hur lagstiftningen kan utformas med hänsyn till bland annat EU-lagstiftning och internationella åtaganden.
Regeringen vill att det ska vara obligatoriskt vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel att ställa krav på att produktionen skett med hög nivå på djurskyddet och låg användning av antibiotika. Detta är självklart bra för oss som konsumenter, men det är också bra för det svenska lantbruket och den svenska livsmedelsproduktionen. De höga krav på miljö och hälsa som vi har i Sverige och som de svenska bönderna lever upp till ska inte innebära en konkurrensnackdel gentemot de utländska producenter som inte uppnår samma nivå.
Ett av de sju målen i den nationella upphandlingsstrategin är en rättssäker offentlig upphandling. En viktig del i det är att upphandlande myndigheter gör ordentliga leverantörsprövningar såväl inför avtalsskrivande som under löpande förvaltning för att inte få oseriösa leverantörer i offentliga kontrakt. I upphandlingslagarna finns redan en skyldighet för upphandlande myndigheter att kontrollera och utesluta leverantörer som inte uppfyller kraven eller som har gjort sig skyldiga till något av de brott som anges i lagen. För ramavtal görs löpande kontroller under avtalets löptid. Just nu pågår ett arbete i Regeringskansliet för att undersöka hur dessa leverantörsprövningar kan underlättas.
I betänkandet finns en reservation från Vänsterpartiet som lyfter fram långa underleverantörskedjor. Man vill ha som huvudregel att begränsa antalet underleverantörer till maximalt två, med hänvisning till att man vill motverka omfattande brister när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor och till att svartjobb, skattefusk och låglönekonkurrens är vanligt inom vissa branscher.
I dag finns det bestämmelser om arbetsrättsliga villkor i lagstiftningen. Det innebär att villkoren även ska uppfyllas av underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontrakt. Det gäller oavsett hur många mellanled som finns mellan leverantören och dess underleverantörer. Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera hur statliga myndigheter har arbetat med att ställa arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar. Detta uppdrag ska redovisas i december i år.
För oss socialdemokrater är ordning och reda på svensk arbetsmarknad självklart. Det är också därför regeringen under den senaste mandatperioden har vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Ett exempel är att åtta myndigheter, däribland polisen och Skatteverket, har fått ett regeringsuppdrag att arbeta tillsammans med kontroller mot osund konkurrens. Detta myndighetsgemensamma arbete utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige.
Sveriges Byggindustrier och Byggnads har dragit igång ett arbete tillsammans med andra aktörer runt om i landet för att öka kunskapen och stävja den osunda konkurrensen. Vi har också den regionala skyddsombudsverksamheten, gemensamma utbildningsinsatser och ökade resurser till Arbetsmiljöverket.
Just nu ligger på riksdagens bord en proposition om att ge regionala skyddsombud utökad tillträdesrätt. Jag hoppas att hela den här kammaren kan ställa sig bakom den propositionen, men vi får signaler om att inte alla partier gör det. Det hoppas jag verkligen att vi får se här framöver.
Herr talman! Mycket har gjorts under de senaste åren för att flytta fram positionerna inom upphandlingsområdet i syfte att nå en ekonomiskt, ekologiskt och socialt mer hållbar utveckling. Men det finns naturligtvis mer att göra inom området, och det finns flera förslag som just nu bereds inom Regeringskansliet.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)