Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga våra 18 reservationer i betänkandet gällande handelspolitiken, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 67.
Handel är i grunden ett väldigt bra verktyg, och vi måste verkligen slå vakt om dess betydelse för vårt välstånd. Men först hade vi en pandemi där handeln inte har kunnat ske på de villkor som vi är vana vid, och nu triggar Rysslands invasion av Ukraina protektionistiska förslag världen över. Det är lätt att förstå, men vi måste stå fast vid frihandelns grundtankar. Vi måste ha både hjärta och hjärna med oss, kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och använda oss av frihandeln så långt det är möjligt.
Men beredskap och trygghet är också viktigt, och även det måste vi väga in i våra ställningstaganden. Jag har ett konkret exempel. Vi har numera endast en jästfabrik i Sverige. Den finns i Rotebro. Några vill lägga ned den för att bygga bostäder där, exempelvis. Men det är ett ganska dåligt beslut. Varför då? Jo, för utan jäst kan vi inte baka. Det är en ganska nödvändig produkt för våra bagerier. Vi kan använda oss av det där i stället för att importera och handla med den typen av varor.
Vissa delar behöver vi också ha en beredskap för. Vi behöver trygga detta. Med detta menar jag inte att vi är emot livsmedelshandel över gränserna, men det är viktigt att ta de här frågorna på allvar och se vad det är vi behöver trygga själva och vad vi kan göra tillsammans med andra länder.
Fru talman! WTO är en av våra viktigaste delar för global och regelbaserad handel, och som flera andra också har poängterat behöver det reformeras och moderniseras. Här vill jag särskilt lyfta fram digitaliseringen och tjänstehandeln. Vi vill se WTO som ett verktyg för att påverka förhållanden i andra länder, och jag tänker särskilt på Kina.
Handelsavtal har ändå tjänat oss väl, och handel skapar välstånd. Här tycker vi att man ska slutföra de förhandlingar som vi ser med Nya Zeeland och Australien. Vi ser att Indien är ett viktigt land, och vi ska knyta närmare kontakter med Taiwan.
När det gäller relationen med Storbritannien var det olyckligt med brexit. Nu måste vi vårda våra relationer och minimera effekterna utan att bestraffa. Det är viktigt att säkerställa svenskarnas möjligheter att bo och arbeta i Storbritannien. Detta är förstås ömsesidigt länderna emellan.
Vi ser också handeln som en katalysator för den gröna omställningen. Handeln är ett verktyg i klimatarbetet. Protektionism är en återvändsgränd.
Svenskt Näringsliv beräknar att svensk import bidrar till klimatnytta utomlands motsvarande 26 miljoner ton koldioxid. Detta är cirka hälften av Sveriges territoriella utsläpp, men man har glömt ett bolag som jag har tittat lite närmare på och haft förmånen att få besöka för inte så länge sedan, nämligen Westinghouse. 75 procent av deras kärnbränsle går på export - 600 ton uranoxid per år. Det genererar mer el än vad Sverige producerar under ett år, ungefär 120 procent.
Att ta bort 100 miljoner ton kol innebär att fabriken bidrar till att minska koldioxidutsläppen i världen med cirka 200 miljoner ton varje år. Jämför detta med Sverige som släpper ut cirka 50 miljoner ton koldioxid varje år. Det som de producerar och levererar till övriga världen är alltså sammantaget fyra år av våra totala svenska utsläpp. Detta gör klimatnytta på riktigt.
Fru talman! När det gäller utländska direktinvesteringar måste Sverige arbeta för att säkerställa ett fungerande informationsutbyte inom den granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar som har upprättats inom EU. Det är viktigt att vi analyserar de säkerhetspolitiska konsekvenserna när affärer görs. Vår grundläggande uppfattning är att världen vinner på det globala utbudet av varor och tjänster, men det är nödvändigt att vara uppmärksam på krafter som har andra syften än bara handel.
Här är granskning avgörande för att säkerställa rättvis konkurrens, värna äganderätten och motverka korruption. Det är viktigt att bygga handelsrelationer och säkerställa att de utländska direktinvesterarna inte har illvilliga, orättvisa eller till och med farliga agendor. Det är angeläget att öka kontrollerna av just de utländska direktinvesteringarna. Det gäller inom såväl privat som statlig sektor. Det får heller inte hota de svenska säkerhetsintressena.
Vi noterar samtidigt att utredaren Sten Heckscher presenterade sin utredning i november förra året och uppmanar regeringen att nu fortsätta att arbeta med denna komplexa fråga.
Jag vill ändå understryka behovet av att en granskningsmekanism för utländska direktinvesteringar införs i Sverige. Detta är någonting som EU har uttalat sitt stöd för men som regeringen hittills inte har lyckats få på plats. Det är viktigt, och det är viktigt just i spåren av pandemin.