Fru talman! I detta motionsbetänkande behandlas många olika frågor av kommunal och regional karaktär. Som vi tidigare har hört har utskottet valt att avstyrka motionerna eftersom det pågår utredningsarbete i de allra flesta fall.
Jag vill ändå uppehålla mig en liten stund vid några av de förslag som framförs i motionerna. Det första av dem handlar om möjligheten att vara tjänstledig under kortare tid från förtroendeuppdrag. Den frågan har behandlats av konstitutionsutskottet vid flera tidigare tillfällen, men vi har aldrig funnit några skäl att frångå den ordning som gäller i dag och som regleras i 4 kap. kommunallagen.
Det kan i förstone verka tilltalande att ge förtroendevalda möjlighet att vara tjänstlediga under kortare tid. Det känns modernt och flexibelt, och tanken är att det skulle minska antalet avhopp från kommunala uppdrag. Det kanske det skulle. Kanske fler människor skulle behålla sina uppdrag om de hade möjlighet att vara borta under en kortare tid för studier på annan ort, eller vad det nu kan vara för någonting.
Problemet är bara att en sådan ordning tar ifrån väljarna deras exklusiva rätt att utse ledamöter i kommunfullmäktige och överför delar av den rätten till kommunfullmäktige. Det är en rätt som kommunfullmäktige i dag har när det gäller, i vissa fall, ledamöter i kommunala nämnder och beredningar under fullmäktige. När det gäller sådana ledamöter kan fullmäktige i dag besluta att uppdraget får behållas till mandatperiodens slut, även om den som innehar det lämnar kommunen.
Skillnaden är dock att det här är uppdrag som fullmäktige förfogar över och utser ledamöter till. De är inte direktvalda. Väljarna har inte utsett ledamöter i de här nämnderna och beredningarna. Vi menar att väljarnas exklusiva rätt att utse ledamöter i fullmäktige i allmänna val inte får inskränkas.
Fru talman! Kommunal organisation och kommunindelning är ständigt aktuella ämnen, inte bara bland oss nuvarande och tidigare kommunalpolitiker. I årets motionsflora finns det till exempel förslag om en ökad möjlighet för de kommuninvånare som vill bilda en egen kommun att göra det, att så att säga avknoppa sig från storkommunen, om att slå samman kommuner och om olika former för kommunal samverkan. Detta är viktiga frågor som berör människor i deras vardag.
Dock är det så att de här frågorna har utretts ganska nyligen, bland annat inom ramen för Ansvarskommitténs arbete och av Kommittén om förstärkning av den kommunala demokratins funktionssätt. Den bereds i Regeringskansliet just nu, och vi menar att resultatet av det beredningsarbetet bör inväntas.
Fru talman! Vi har slutligen den segslitna frågan om en regionaliseringsreform, det vill säga hur den statliga verksamheten ska organiseras ute i landet. Jag vill inte gå in i detaljer; det skulle föra väldigt långt, och jag tror att vi är oeniga när det gäller hur en sådan regionaliseringsreform skulle kunna se ut. Jag kan bara konstatera att den berör många. Vi har många motioner i ärendet. Ansvarskommitténs arbete lämnade så att säga ingen oberörd.
Den statliga organisationen har precis som den kommunala utretts många gånger. Den senaste utredningen, Utredningen om översyn av statlig och regional förvaltning, lämnade sitt slutbetänkande till regeringen för bara några månader sedan, i december 2012. Det är nu under beredning, vilket vi har hört tidigare under debatten om ett tidigare betänkande.
Därför, fru talman, avstyrker jag utskottets motioner och yrkar bifall till utskottets förslag.