Herr talman! Under den spännande rubriken
Horisontella konkurrensbegränsningar
gömmer sig ett par motioner från den allmänna motionstiden som det finns anledning att debattera. Utskottet är rörande överens om propositionen som sådan, och det finns ingen anledning att diskutera det ytterligare. De två motionerna från den allmänna motionstiden finns det däremot anledning att beröra ytterligare.
Frågan om avreglering, privatisering och konkurrensutsättning av offentlig monopolverksamhet har diskuterats i kammaren vid ett flertal tillfällen. Att fatta beslut ska göras utifrån någon form av grundläggande kunskap. Det ska föreligga åtminstone en konsekvensbeskrivning av vad en eventuell om- eller avreglering kan få för följder. Det är dock minst lika viktigt att man gör en utvärdering av redan fattade beslut. Hur har det blivit? Blev det som vi hade tänkt? Behöver vi rätta till någonting?
Det är detta de två motionerna tar upp. Att Vänsterpartiet har varit kritiskt till avregleringspolitiken som har förts genom årtionden är välkänt. Det behöver jag inte ta upp än en gång. Däremot finns anledning att titta på två av dessa avregleringar. Det gäller den järnvägspolitik som har varit samt elmarknaden.
Herr talman! Att något går som tåget är ett talesätt vi känner till. Det har varit positivt i den bemärkelsen att det går som smort; allting flyter på som det ska. I dag har det fått en annan betydelse - det går inte alls. Detta menar jag är ett resultat av den avregleringspolitik och den sönderstyckning av SJ som har skett under årtionden. I dag är det ingen som har helhetsansvar. Uppstår det problem, förseningar eller inställda tåg skyller alla på alla. Ingen tar ansvar.
År 2012 ska man ta det slutgiltiga steget mot den totala avregleringen av samtliga järnvägssträckor. Det blir intressant att se vilka sträckor som kommer att bli konkurrensutsatta. Rikstrafik har gjort en bedömning av vad de tror att effekten kommer att bli. Deras analys och slutsats är att det blir de i dag lönsamma sträckorna som kommer att konkurrensutsättas. De olönsamma, de sträckor som i dag finns på landsbygden, kommer att förbli olönsamma.
Risken är stor att SJ blir tvunget att dra sig tillbaka från dessa delar, vilket kommer att få till följd att Rikstrafik får ett större ansvar. Deras analys är att det kommer att ge en merkostnad på 100 miljoner kronor för deras del om de ska täcka upp den trafik som är nödvändig för att vi ska få ett fungerande järnvägssystem i Sverige.
Detta är givetvis kunskap regeringen har, men ändå driver man på detta ytterligare. Jag har ställt mig frågan: till vilken nytta då? Man kan gå tillbaka och titta på de tankegångar, den idé, som har varit bärande för regeringspolitiken - oberoende av om det har varit en socialdemokratisk eller en borgerlig regering. Idén är att konkurrensutsättning är bra, att tillgängligheten ökar med konkurrens och att det blir lägre priser. Men har det blivit så? Har det verkligen blivit så?
Elmarknaden är ett lysande exempel på någonting där det har gått precis motsatta vägen. Det kan vi väl åtminstone se. Det finns två saker som oroar människor särskilt mycket här i Sverige. Det är att bli arbetslös, och det är de skyhöga elpriserna. I dag efter elmarknadens avreglering har vi en monopolliknande situation på elmarknaden. Tre stora bolag kontrollerar 90 procent av kraftproduktionen i Sverige, och till skyhöga priser. Det är den verklighet vi har.
Därför är det så viktigt att vi får en genomlysning som har ett konsumentperspektiv, tycker jag. Det ska också ske av oberoende parter som inte är knutna till något regeringskansli. Den typen av utredningar finns nämligen. Det är inte heller bara det; de ska se på tillgängligheten, och de ska ha detta perspektiv i hela landet. Hela landet ska utredas utifrån ett konsumentperspektiv. Då kan vi också få en utvärdering av vad dessa så kallade reformer har gett för resultat.
Statens utredningar kom med en utvärdering 2005 om vad konkurrensutsättningarna har lett till. De konstaterade att det inom en rad områden har blivit dyrare. Det är SOU 2005:4, för att vara exakt. Det är bara att gå in och läsa den för att se detta.
Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.