Fru talman! Jag noterar att statsrådet inte säger emot mig i att det är Miljöpartiet som blockerar frågan. Det är väl inte helt otänkbart att det är så, eftersom det är flygresor och resor det handlar om. Det är väl höjden av ondska för en miljöpartist.
Min interpellation handlar alltså om vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att säkerställa att de ca 1 miljon konsumenter som har köpt resor ska få sina pengar återbetalda. Vid två tillfällen har ministern nu hänvisat till att man kan gå till ARN. Ja, det har många konsumenter gjort, och de har fått rätt. De ska enligt ARN få tillbaka sina pengar. Problemet är, som David Josefsson har lyft in i debatten, att resebyråerna inte har pengar - och alla vet varför. Verkligheten slår alltid retorik, vilja och annat. Verkligheten är att 1 miljon konsumenter ligger ute med ungefär 6 miljarder. Den där barnfamiljen i Hofors som har sparat ihop 25 000 kronor till sin drömresa står alltså helt utan konsumentskydd. De kan anmäla resebyrån till ARN hur mycket de vill, och de kommer att få rätt - men de kommer inte att få tillbaka några pengar. Det är vad det handlar om.
Som konsumentministern säger är det flera statsråd inblandade i den här frågan. Icke desto mindre krävs det att statsråden pratar ihop sig och gör någonting. Man kan nämligen inte nu, sex månader senare, fortsätta att i sina svar säga att man följer utvecklingen noga. Man säger inte ens att regeringen tänker göra någonting, utan man säger att man följer utvecklingen noga. Jag tror att den miljon konsumenter som har betalat resorna faktiskt förväntar sig att regeringen gör någonting. Det kan handla om ett initiativ till utredning, att titta på den danska modellen eller någonting annat som gör att resebyråerna inte fortsätter att gå i konkurs - vilket gör att varje enskild konsument får se sina pengar bokstavligen flyga iväg.