Fru talman! Om Jimmy Ståhl hade röstat på Vänsterpartiets budgetmotion hade han fått alla banorna i Sveriges inland och höghastighetståget. Vi måste nämligen finansiera infrastruktur med bland annat pengar som vi har i budgeten, men när vi gör de här stora investeringarna, som nya stambanor innebär, måste vi också lånefinansiera.
Om du och jag köper ett hus betalar vi inte av det huset på ett år. Men så hanterar vi statens pengar. Vi tror att jätteinvesteringar ska komma i budgetbalans på ett år. Det är inte så det fungerar. Den järnväg vi har i dag är mer än hundra år gammal, och vi använder den fortfarande. Det är med det perspektivet vi måste se på investeringar i infrastruktur.
Det är stora investeringar som gynnar hela Sverige, oavsett om det gäller investeringar i dubbelspår på Malmbanan, som Vänsterpartiet också vill ha, eller i höghastighetståg. Det handlar också om att se till att de flygplatser vi ska ha i Sverige fungerar till mer än att det bara går charterflyg eller flyg för affärsresenärer. I så fall måste de vara beredskapsflygplatser som vi kan använda i tider som dessa, då världen är mer hotad. Vi måste ha ambulansflyg och brandflyg, och vi måste kunna transportera organ. Och Försvarsmakten ska kunna använda flygplatserna.
Men då måste man våga prioritera på riktigt. Annars blir det som med alla mina köpingar; man lägger en massa kommunala skattepengar på att charterturister ska kunna åka från Norrköpings flygplats. Är det verkligen så vi ska prioritera? Eller ska vi se till att vi har beredskapsflygplatser, dubbelspår på Malmbanan och får nya stambanor? Då kan vi transportera oss elektrifierat, vilket tåget har varit i mer än hundra år, till skillnad från elflyget som ännu inte existerar.