Fru talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna. Det är oerhört viktiga frågor som lyfts fram i interpellationen.
Som jag nämnde i mitt svar har EU vidtagit flera åtgärder under denna mandatperiod för att motverka spridning av hat, hot och desinformation. Det är åtgärder som både denna och den förra regeringen står bakom och som svenska Europaparlamentariker dessutom aktivt har drivit på för i förhandlingarna.
Precis som Matilda Ernkrans tänkte jag ta tillfället i akt och utveckla lite vad dessa saker handlar om. När Ursula von der Leyen tillträdde som kommissionsordförande 2019 lyfte hon i sina politiska riktlinjer fram att det behövs EU-gemensamma tillvägagångssätt och standarder för att hantera problem som desinformation, hat och hot online. Dessa skrivningar har sedan utmynnat i ett antal olika initiativ som ministerrådet och Europaparlamentet har kommit överens om och som nu ska börja tillämpas i praktiken.
Exempelvis lyfte jag fram förordningen om artificiell intelligens, som antogs förra sommaren och som ska gälla från augusti 2026. AI som används för att påverka väljare kommer där att vara klassad som högrisksystem. Det innebär att de som utvecklar sådana AI-verktyg har ett ansvar för att minimera riskerna och utforma dem på ett sådant sätt att de tillåter mänsklig kontroll, så att algoritmerna inte får ett eget liv, så att säga.
Alla AI-system som ämnar undergräva personers beslutsfattande och fria val genom att vilseleda och manipulera kommer också att förbjudas.
Ett annat exempel som jag tog upp i mitt första inlägg var förordningen om politisk reklam. Även den syftar till att bidra till ett förbättrat debattklimat. Från nästa höst måste politisk reklam vara tydligt märkt och innehålla uppgifter som klargör reklamens politiska karaktär, vem som är uppdragsgivare och att budskapet riktas till vissa personer på grund av persondata. Men förordningen om politisk reklam omfattar inte obetalda inlägg på onlineplattformar. Därför kommer vi att behöva även andra verktyg för att bekämpa desinformation.
Det här är som sagt en viktig fråga. Jag har besökt bland annat Metas kontor på Irland för att gå igenom hur techbolagen arbetar för att motverka desinformation. EU-kommissionen tog, som jag också redan har lyft upp, fram förslaget om The Digital Services Act, DSA, som klassificerar vissa tjänsteleverantörer som mycket stora onlineplattformar på EU:s inre marknad. Det handlar om Facebook, Instagram, Tiktok och Youtube. Dessa plattformar måste anpassa sin funktionalitet och sina användarvillkor för att inte hjälpa till med otillbörlig påverkan vid val. Det kommer helt enkelt att införas tuffare krav.
Det finns också svenskar som har varit väldigt aktiva i dessa förhandlingar. Det gäller såväl den förra regeringen, som Matilda Ernkrans satt med i, som den här regeringen och exempelvis Europaparlamentariker Arba Kokalari, som satt med vid förhandlingsbordet på slutet när det förhandlades om just den filen.
Jag upplever och uppfattar att den förra regeringen och den här regeringen inte har haft några politiska åsiktsskillnader om dessa olika förslag som vi nu ska jobba med att implementera. Här har såväl Matilda Ernkrans som jag och andra stor betydelse i vårt fortsatta arbete med att vara drivande för att motverka desinformation.
Avslutningsvis ska jag säga något om vad man kan göra framåt. Precis som Matilda Ernkrans säger har Ursula von der Leyen i den nya riktlinjen lyft upp just åtgärder som kommer att behövas för att skydda vår demokrati. I sina politiska riktlinjer för nästa mandatperiod har hon bland annat, vilket Matilda Ernkrans också sagt, lyft upp vår svenska myndighet för psykologiskt försvar som en förebild.