Fru talman! Om regeringen anser att budgeten behöver justeras eller förändras till följd av att det har uppkommit oförutsedda behov som kräver nya medel kan man lämna förslag om det till riksdagen. Så ser regelverket ut. Det sker normalt två gånger om året i samband med vårpropositionen - som nu - och budgetpropositionen på hösten.
I vårändringsbudgeten hanterar regeringen i huvudsak konsekvenserna till följd av den situation som uppstod på migrationsområdet under senhösten och vintern efter det att budgetpropositionen lämnades till riksdagen. Det faktum att många människor då sökte asyl i Sverige påverkar anslagen och hanteras i propositionen. Noteras kan förstås också att regeringen därutöver har agerat genom en omläggning av politiken med idkontroller, gränskontroller och en migrationspolitik som i övrigt dras ned till EU:s miniminivå.
I ändringsbudgeten justeras Migrationsverkets anslag för att hantera den nya situationen. Regeringen förstärker också resurserna för att påskynda etablering för dem som får ett positivt besked på sin ansökan genom att öka resurserna till kompetenskartläggning, validering och ett nytt snabbspår för entreprenörer. För att stärka utbildningen i svenska för nyanlända genomförs en satsning på sfi och svenska som andraspråk bland annat genom vidareutbildning av lärare.
Fru talman! Fler förväntas nu också få avslag på sin ansökan. Fler kommer alltså att behöva lämna Sverige. Polisen och Migrationsverket får därför ökade resurser för att arbetet ska kunna genomföras i ökad utsträckning. Det är förstås viktigt att det fungerar för legitimiteten i politiken och för att invandringen ska vara reglerad.
Regeringen tar alltså ansvar för den förändrade situationen i ändringsbudgeten. Det är fråga om ansvar för att myndigheter får de resurser som krävs, ansvar för att förbättra etableringen samt ansvar för att utöka kapaciteten så att de som får avslag på sina ansökningar också lämnar Sverige.
Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande.