Herr talman! Hans Göran Franck har frågat mig
vilka risker det finns att Ryssland varaktigt
utvecklas i odemokratisk riktning med allvarliga
kränkningar av mänskliga rättigheter och hur
regeringen vill främja demokratiseringsprocessen.
Höstens politiska kris i Ryssland bottnade i
motsättningarna mellan en grundlag och ett
parlament, tillkomna under det sovjetiska
enpartisystemet, och en president som nyligen fått
sitt mandat bekräftat i en folkomröstning.
Reformpolitiken och försöken att komma ut ur
krisen genom parlamentsval blockerades.
President Jeltsins åtgärd att upplösa det gamla
parlamentet och utlysa nyval var ett försök att bryta
dödläget och rimmade enligt vår uppfattning väl
med den demokratiska grundprincipen att
folkviljan bäst kommer till uttryck i fria val.
Krisen kulminerade den 3 och 4 oktober i ett
uppror som slogs ned av militär. Det är tragiskt att
våld kom till användning och att så många
människoliv gick till spillo, men ansvaret för
blodsutgjutelsen måste i första hand läggas på dem
som med våld försökte vrida klockan tillbaka och
hejda demokratiseringsprocessen. I själva verket
kan det vara befogat att tala om ett försök till
statskupp.
Det är vår förhoppning att valförberedelserna skall
fortsätta i en lugn atmosfär där olika politiska
meningsriktningar kommer till tals. Sverige utgår
från att demokratins spelregler och respekten för
mänskliga rättigheter skall iakttas fullt ut.
Undantagstillståndet har glädjande nog upphävts
och ett partiväsen börjar växa fram. För
demokratin är det viktigt att partier och
massmedier fritt får framföra sina åsikter. Samtidigt
saknar Ryssland under sin övergång från diktatur
till demokrati ännu ett fast regelverk för
massmedier och partier. Därför får en del av
regeringens åtgärder ad hoc-karaktär. Så har
exempelvis organisationer och massmedier som
propagerade för våld och antisemitism förbjudits.
Det är dock positivt att företrädare för de stora
oppositionspartier som avstängdes efter valet nu
ändå får möjligheter att kandidera i valet och att
tidningen Pravda återigen kan komma ut. Det har
också givits löften om att alla partier som deltar i
valet skall få tilldelning av TV-tid.
De problem i form av sjunkande levnadsstandard,
växande brottslighet och bristfällig rättsordning
som Ryssland nu upplever kan enligt vår mening
bara övervinnas av en regering med ett klart folkligt
mandat. Vi hoppas därför att valet skall resultera i
en demokratiskt förankrad regering som förmår
fullfölja övergången från ett ineffektivt och
resursslösande system till en marknadsekonomi
som bättre tillgodoser befolkningens behov. Ett
parlament som speglar folkmajoritetens
värderingar är också bäst skickat att stifta de lagar
som krävs för att Ryssland skall bli en rättsstat där
den enskilda medborgarens fri- och rättigheter
skyddas.
Ryssland har inbjudit Sverige och andra länder att
tillhandahålla valövervakare vid decembervalet. Vi
är också, som tidigare, beredda att på andra sätt
bidra med våra erfarenheter av hur en demokratisk
rättsstat fungerar och vid behov framföra våra
synpunkter, även kritiska sådana, på hur
demokratin och de mänskliga rättigheterna
tillvaratas i Ryssland.
Ytterligare en viktig väg för att främja Rysslands
utveckling till ett demokratiskt samhälle och en
rättsstat är den samarbetsprocess som inletts
mellan Ryssland och Europarådet. På sikt syftar
detta samarbete till att Ryssland skall kunna tas upp
som fullvärdig medlem i Europarådet.
Naturligtvis finns det risker förenade med de
väldiga omvandlingar som pågår i Ryssland. Hur
stora de riskerna är kan vi för dagen inte bedöma.
Rysslands öde avgörs främst av ryssarna själva. Vad
Sverige kan göra är att tillsammans med andra
länder ge ett kraftfullt stöd åt
demokratiseringsprocessen och utvecklingen mot
en rättsstat. Det är också vad vi försöker göra efter
bästa förmåga och i många olika former. Vi
kommer att fortsätta både det biståndet och
uppmaningarna till Rysslands regering att följa de
demokratiska spelreglerna.