Fru talman! Jag ska försöka besvara ledamotens tre frågor.
I vårt nya partiprogram är vi väldigt tydliga med att vi vill se till att vi inte exporterar till stater som för angreppskrig. Så visar vi att det är stater som Ryssland som vi inte vill exportera till, medan det är tillåtet att exportera till Ukraina som försvarar sig. Det är en skrivning som har kommit till efter att vi lade den här motionen i samband med skrivelsen. Vi förstod att det fanns en viss dynamik i det men ville inte peta i motionen förrän vi hade haft kongress och tagit ett nytt partiprogram utifrån de formuleringar som kom.
När det gäller import tycker jag i grunden att det är ganska konstigt att vi har jättemycket regleringar, skrivelser och debatter om vårt lands export men inte tittar på vår import. Genom historien har vi importerat saker till exempel från Belarus - jag kan ännu i dag inte förstå hur man ens kunde tänka tanken att det vore ett bra land att importera från.
Vi borde ha en mycket tydligare politisk reglering av vår vapenimport än vad vi har i dag. Vilka principer som ska gälla för en sådan import kan vi återkomma till, men jag tror att andra partier borde fundera över importens betydelse.
Vad gäller vårt förslag om ett ökat statligt ägande inom försvarsindustrin ber jag att få återkomma även om detta, för vi behöver göra en politikutveckling kring vad vi som land ska göra. Men vad som har varit tydligt, och det tycker jag också att man ser i Försvarsberedningens rapport som kom i våras, är att fler partier än tidigare är med när Vänsterpartiet pratar om statligt ägande och att ta tillbaka kontrollen och få saker under det offentliga hägnet.
Jag tror inte att vapenindustrin ska bedrivas 100 procent i statlig regi, men jag tror att om vi delvis har en statlig kontroll över ägandet av vår vapenindustri så kan vi få en bättre vapenindustri där man ser både säkerhetsperspektivet, folkets perspektiv och näringslivsperspektivet tillsammans. Därför är jag öppen för den typen av lösningar.