Herr talman! För säkerhets skull får jag vara lite tydlig i min artikulering. Det saknas inte bara 1 miljard, som jag sade, utan det saknas
miljarder
, vilket innebär mer än 1 miljard.
I det arbete vi har kan jag däremot konstatera att det kanske snarare är en alliansregering som både nu och efter den 14 september är garanten för att det ska kunna ske några vägsatsningar. Jag tänker på Monica Greens möjliga, tänkta samarbetsparter, som man måste hitta någon form av överenskommelse med och som snarare vill gå åt det rakt motsatta hållet.
I alliansregeringen har vi ingen som vill satsa mindre på väg, utan vi satsar på både väg och järnväg.
När det gäller det slutliga beslutet, vad som kommer att hända med E20, kommer det i fastställelseplanen. Jag kommer naturligtvis först att ha en dialog med de andra berörda i regionen och i kommunerna innan vi går ut externt och talar om vad det blir. Men en sak är säker: Vi har givit ett uppdrag att sträckor ska prioriteras på E20. Det är viktigt med trafiksäkerheten och framkomligheten. Nu ser vi vad slutmålet blir och vad vi kan göra med de pengar som finns till hands så här långt.