Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet
Fru talman! Sverigedemokraterna är positiva till att utveckla ny, innovativ teknik. Vi vet att autonoma fordon och uppkopplade fordon är framtiden. Automatiserade och uppkopplade fordon kommer att förändra hur vi förflyttar oss och hur fordon används, säljs och ägs. Den nya tekniken förväntas bidra till flera viktiga samhällsmål i form av säkrare, renare och mer tillgängliga transporter.
Det finns en rad viktiga frågeställningar som måste lösas inför en marknadsintroduktion. Vem bär till exempel ansvaret när ett automatiserat fordon är inblandat i en olycka? Vem ska fordonet skydda? Är det de som färdas i fordonet eller de som är utanför fordonet? Detta är inga lätta frågor, men de måste lösas. Vi anser att kommissionen är för otydlig i frågan om ansvarsfördelning i strategin och menar att vikten av att klargöra denna frågeställning framöver inte nog kan understrykas.
Kommissionen föreslår i strategin tre samverkande strategiska mål. Sverigedemokraterna är positiva till de åtgärder som föreslås när det gäller målet om att säkerställa en inre marknad för säkert införande av automatiserad och uppkopplad rörlighet, till exempel ett harmoniserat tillvägagångssätt för nationella säkerhetsbedömningar av automatiserade fordon. När det kommer till de två övriga målen är vi dock negativt inställda till de åtgärder som föreslås.
Kommissionen tillgängliggör upp till 450 miljoner euro genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE, för att stödja digitalisering och automatisering inom transportområdet. Vidare anger kommissionen att ca 300 miljoner euro från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, har tillgängliggjorts till stöd för forskning och innovation för automatiserade fordon under 2014-2020.
Vi anser att forskning och innovation är A och O för en säker och hållbar marknadsintroduktion av automatiserade och uppkopplade fordon och stöder i sammanhanget tillväxtåtgärder som främjar detta. Vi är dock kritiska till användningen av EU:s olika fonder, eftersom dessa EU-projekt tenderar att bli kostnadsdrivande samtidigt som merparten av notan betalas av de medlemsstater som är nettobetalare, däribland Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet
I sammanhanget påminner vi om att kommissionen i maj 2018 presenterade sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2021-2027, följt av ett antal sektorsspecifika förslag som är knutna till budgeten, till exempel om inrättandet av FSE och Horisont Europa. Kommissionens förslag innebär att anslaget till FSE och Horisont Europa föreslås öka, något som i sin tur innebär en ökning av den svenska avgiften, vilket vi motsätter oss.
Vad gäller kommissionens mål att hantera de socioekonomiska effekterna av automatiserad och uppkopplad rörlighet påminner vi om att vi i ett tidigt stadium varit skarpt kritiska till förekomsten av socioekonomiska åtgärder inom ramen för EU:s program och strategier. Särskilt problematiskt anser vi att det är när denna typ av åtgärder förekommer i så kallade tillväxtprojekt. Vi anser att detta är ett sätt för unionen att i det fördolda ägna sig åt socioekonomiska åtgärder. Därför är vi kritiska till dessa socioekonomiska projekt.
Med det sagt, fru talman, yrkar vi bifall till vår reservation.
(Applåder)