Fru talman! Jag tänker inte ifrågasätta Carl Schlyters kompetens på detta område, som vida överstiger min egen när det gäller handelsfrågor och handelsavtal. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att till punkt och pricka läsa varje ord i dessa avtal. Då hade jag kanske kunnat bemöta Carl Schlyter på en helt annan nivå.
Men jag dristar mig ändå att fråga hur Carl Schlyter tänker kring den skrämseltaktik jag upplever att han använde sig av i sitt tidigare anförande i talarstolen.
Carl Schlyter säger: I handelsavtal regleras Sveriges hållning när det gäller hur vi ska förhålla oss till välfärdsföretag eller järnvägsunderhåll, om vi ska fortsätta att få besluta om det och så vidare. Jag tycker inte att det är med sanningen överensstämmande.
Carl Schlyter har varit väldigt pigg på att hänvisa frågor till andra ledamöter om exakt var en paragraf står någonstans. Vi skulle begränsas i att själva kunna besluta om välfärdsföretagen eller järnvägsunderhållet, som Carl Schlyter tog upp här.