Fru talman! Miljöpartiet målar upp guld och gröna skogar när det gäller hur Sverige kan bli bättre och hur vi kan öka vår livsmedelsproduktion.
Men det klingar lite falskt. Jag tolkar Stina Bergströms anförande lite som att man tar ett steg fram och två steg tillbaka. Man målar upp en bild av Sverige från 50-talet som inte riktigt stämmer överens med verkligheten.
Ledamoten talar mycket om den ökade konsumtionen som kommer att kräva en ökad produktion. Samtidigt nämner hon det arbete som nu kommer från regeringen kring en livsmedelsstrategi. Jag är lite intresserad av ledamotens inställning till det ekologiska och framför allt av vad den så kallade samarbetsregeringen faktiskt kommer att presentera för förslag i morgon. Det är också intressant när regeringen bjuder in till en dialog och redan under dialogen presenterar sina förslag som man ska komma överens om.
Stina Bergström talar om 50 procent ekologiskt fram till 2020. Jag undrar om det är Miljöpartiets ingång i samarbetsregeringen, eller om det faktiskt är regeringens förslag som vi kommer att få höra om i morgon.
När man säger att det ska finnas 50 procent ekologiska livsmedel inom den offentliga sektorn är jag också intresserad av att veta om man förespråkar svenska ekologiska livsmedel eller om man förespråkar en import av ekologiska livsmedel och hur detta i så fall ska gå till.
Ledamoten talar om att vi måste värna vår åkermark. Det klingar lite falskt när den ekologiska produktionen inte får ut samma produktionsskördar som man får med konventionell odling. Hur ska man kunna skydda åkermark och landskap i Sverige och ändå öka den ekologiska produktionen? För mig går inte detta riktigt samman.