Fru talman! Först skulle jag vilja påpeka att jag tycker att det är viktigt att alla politiska partier är beredda att ompröva tidigare beslut. Verkligheten förändras. Det måste också politiken göra.
Självklart är vår första, tydliga inställning till detta ett nej. Det är det utifrån de anledningar som jag också lyfte i det tidigare replikskiftet, med den ledamoten. Vi ser att det riskerar att vara extremt höga kostnader, att det är inhumant och att vi inte riktigt kan lösa rättssäkerheten. Hur löser man familjesituationen? Hur löser vi situationen för dem som ska arbeta på de här anstalterna och så vidare? Det finns för många frågetecken, där jag menar att man inte lever upp till rättssäkerheten. Det är ett stort problem.
Men jag ska också vara krass och säga att vi aldrig kan riskera att våra kriminalvårdare, som jobbar inom kriminalvården i dag, får en situation som är ohållbar. Vi ser redan i dag att vi riskerar att vara där – där alla våra häkten och anstalter är fulla. Det är klart att vi kanske behöver hitta den där snabba, akuta lösningen om vi kommer i en situation då det blir farligt att vistas inne i våra fängelser både för klienterna och för dem som jobbar där.
Att hyra anstalter tycker vi inte är lösningen. Men om regeringen lyckas få med sig tillräckligt många partier är det klart att man kan samtala med oss och se hur man kan göra detta. Är det kortsiktigt? Är det långsiktigt? Hur tänker regeringen? Vi får inte heller svar på det.
Vi ställer oss bakom våra reservationer, som jag sa, och yrkar bifall till en. I grund och botten står vi fast vid att lösningen på det problem vi ser aldrig kan vara att hyra anstalter utomlands.