Fru talman! Varje enskild människa är den viktigaste utgångspunkten och perspektivet för Moderaternas politik och vårt samhällsengagemang. Våra värderingar formas av vår syn på människan. Vi vill se hela människan. Våra förslag tar sin utgångspunkt i att de allra flesta barn i Sverige har det bra. Samtidigt finns det många barn, unga och vuxna som mår dåligt - barn, unga och vuxna som lever i en miljö som är direkt skadlig.
En viktig utgångspunkt är att socialtjänstens verksamheter ska finansieras gemensamt, rättvist och solidariskt. Socialtjänstens stöd och hjälp ska ges efter behov och vara tillgängligt oavsett var i landet man bor.
Alla barn, unga och vuxna har rätt att få känna trygghet. Den tryggheten växer sig stark av att det finns tillit till såväl sin familj som till att samhället bidrar till att alla barn och unga ges rimliga uppväxtvillkor.
Ett tydligt barnperspektiv är också en central utgångspunkt. Vi måste alla kunna lita på tydliga lagar och regler som finns till hands närhelst det behövs. Dessa lagar och regler ska bidra till skydd och omsorg om barnens bästa. Den nuvarande socialtjänstlagen utgör ett lapptäcke av föreskrifter och är för otydlig och oöverskådlig. Den behöver bli den ramlag som den var avsedd att fungera som och bli mer överblickbar och anpassad till dagens levnadsförhållanden.
Fru talman! Det är helt avgörande att arbetet med och uppföljning av kvalitetsaspekter förstärks. Det är krävande tider, men det ska inte innebära att kvalitet och rättssäkerhet tummas på. Det finns i dag inte tillräckligt tydliga kvalitetsinstrument, utan dessa behöver stärkas och synliggöras.
Socialtjänsten är satt under starkt tryck. Det leder till en stark press på kvalitet, säkerhet och arbetsmiljö. Socialsekreterarnas vardag präglas av hög arbetsbelastning, en känsla av otillräcklighet och hög personalomsättning. Mycket av socialsekreterarnas uppgifter går åt till administration i stället för till möten med klienter.
Fyra av tio chefer inom barn- och ungdomsvården uppger att de inte förmår leva upp till socialtjänstlagens intentioner. Många socialsekreterare upplever att det blir långa utredningstider, att det tillkommer nyanställda som blir utan introduktion och därtill att många slutar på egen begäran. Det blir en ond cirkel med fler och fler inkomna anmälningar som måste behandlas och utredas.
Flera berörda aktörer har krävt att regeringen ska upprätta en nationell handlingsplan för den sociala barn och ungdomsvården. Alliansregeringen såg tidigt dessa problem och tillsatte därför en nationell samordnare. Det var ett bra steg, samtidigt som det var avsett att vara en första åtgärd av många för att kunna förbättra situationen inom socialtjänsten i hela landet.
Fru talman! Rapporter visar att en kombination av aktivitetskrav och ekonomiska incitament har störst betydelse för att minska bidragstagandet och öka sysselsättningen. Många kommuner arbetar aktivt med aktivitetskrav inom försörjningsstödet, men på många håll kan det förbättras ytterligare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor
Inom ramen för migrationsöverenskommelsen som slöts mellan Alliansen och regeringen beslutades att aktivitetskraven för att få försörjningsstöd skulle skärpas inom ramen för socialtjänstlagen.
Moderaterna anser att fler som lever på bidrag behöver omfattas av aktivitetskrav. Ett rimligt krav att ställa är till exempel att språkundervisning ska kunna ske under föräldraledigheten för den som också får försörjningsstöd. Det skulle kunna hjälpa utrikes födda kvinnor att ta steget närmare arbetsmarknaden.
Många kommuner arbetar också framgångsrikt med hembesök och uppsökande verksamhet för dem som lever på bidrag. Hembesök är ett viktigt verktyg för att kunna ge rätt stöd till dem som är i behov av försörjningsstöd men även för att identifiera fusk och felaktiga utbetalningar. Det ger också möjlighet att nå den som inte har kontakt med arbetsmarknaden alls. Socialtjänstlagen bör därför ses över i syfte att alla kommuner ska göra regelbundna och vid behov oanmälda hembesök.
Fru talman! Att föräldrar inte räcker till är bland det svåraste barn och unga kan tvingas uppleva. Vårdnadshavares förmåga att ge barnet vad det behöver för sin utveckling är avgörande när det gäller att bedöma om ett barn löper risk att fara illa i sitt eget hem.
Det finns dock ingen tydlig gräns för vad som kan anses vara oacceptabla brister i vårdnadshavarens förmåga att ge barnet omsorg. Mellan två tydliga ytterligheter - fullgott respektive klart bristfälligt föräldraskap - existerar en gråzon som medför att socialtjänsten i en bedömning om ett eventuellt omhändertagande måste ta hänsyn till kompenserande faktorer i barnets och familjens nätverk.
Varje år är det tyvärr nödvändigt att av olika skäl placera många barn och unga utanför hemmet. Det handlar om familjehem, jourhem, hem för vård eller boende och särskilda ungdomshem. Brist på kontinuitet och personal i dessa hem riskerar att leda till sämre kvalitet och lägre rättssäkerhet och därmed drabba redan utsatta barn.
Så ska det inte få vara. Barn och ungdomsvården ska vara trygg och präglas av kontinuitet. Den ska vara byggd på respekt, omtanke och en helhetssyn på individen. Nuvarande lagstiftning i LVU saknar dock tydliga regler gällande dessa grundläggande frågor, vilket ur rättssäkerhetssynpunkt är djupt otillfredsställande.
Fru talman! Det finns synliga brister gällande samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och vård. Det finns säkert många anledningar till detta. Vad som är helt säkert är att dessa brister måste minimeras. Såväl barn och unga som deras föräldrar och övriga anhöriga riskerar att hamna i kläm mellan olika myndigheters ansvar och skyldigheter. Detta gäller inte minst i utanförskapsområden.
Barn och unga växlar mellan att kontakta skolhälsovården, vårdcentralen, ungdomsmottagningen och barn och ungdomspsykiatrin. Dessa olika enheter arbetar med och använder olika metoder. Det ska de göra, men de borde gemensamt försöka utveckla metoder för gemensam styrning och ledning. Det borde alltid vara tydligt vart barn och unga som mår dåligt och behöver hjälp och stöd ska vända sig. Så är det inte i dag.
Fru talman! En del av socialtjänstens verksamheter har möjlighet att mer metodiskt använda sig av digitaliseringens utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstfrågor
Ett spännande projekt är ett samarbete mellan bland annat Lunds universitet och Helsingborgs stad. Syftet med projektet är att undersöka och analysera möjligheterna för en delvis digitaliserad socialtjänst. Detta är ett exempel på möjligheterna att våga pröva nya former inom socialtjänsten som kan möta människor med vana av att ha många av sina kontakter delvis via sociala medier. I detta projekt kommer en grupp bestående av forskare, klienter och medarbetare i socialtjänsten att försöka ta reda på hur klienter upplever sina kontakter med socialtjänsten och utifrån den kunskapsbasen ta fram lösningar på hur arbetssätten kan moderniseras och vilka digitala verktyg som krävs.
Digitaliseringens virtuella kommunikation kan emellertid aldrig ersätta det mänskliga mötet. Däremot kan den som behöver socialtjänstens hjälp och stöd bli mer aktiv i sin egen vård och behandling.
Fru talman! Det är tillfredsställande att vi får två tillkännagivanden i detta betänkande. Jag stöder naturligtvis Moderaternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 2, 11, 14 och 15.
(Applåder)