Herr talman! Jag är väldigt stolt över den uppgörelse vi lyckades träffa 2018 och som sex av åtta partier står bakom. Den förbereddes av en särskild utredning, den så kallade KEX-utredningen. Den gjorde att ett av världens stramaste regelverk blev ännu striktare, bland annat genom införandet av ett nytt demokratikriterium. Den har också inneburit att vi i ökad utsträckning har kunnat följa upp var den materiel vi exporterar hamnar någonstans.
Som jag sa i mitt anförande exporterade vi förra året för 15 miljarder. Av det vi exporterade gick 83 procent gick till våra 39 samarbetsländer, som vi har jobbat med länge - det är Brasilien, USA, Tyskland och övriga EU-länder. Sedan har vi förstås ett antal länder som vi inte exporterar till: Kina har vi ingen export till, och vi har naturligtvis ingen export till Ryssland. Vi exporterar inte till Iran eller Nordkorea.
Sedan finns det några länder dit vi gör följdleveranser utifrån gamla affärer som vi har gjort. Men när det gäller länderna i Mellanöstern fanns det inga nya beslut förra året, utan det var endast följdleveranser - och då i kategorin övrig krigsmateriel, alltså inte krigsmateriel för strid. Jag tycker att det är bra att det ser ut på det sättet. Man kan också notera i skrivelsen att det har gjorts ett antal avslag från ISP. Det gäller till exempel affärer där man har velat exportera till Bahrain och Qatar, liksom till Israel och Tunisien. Sådana avslag har meddelats på olika sätt.
Jag skulle alltså vilja säga att den lagstiftning vi har just nu är väl avvägd, och det är som sagt ett av världens striktaste regelverk. Det är också ett av de mest öppna och transparenta system som finns.