Fru talman! Jag tycker också att denna debatt har varit klargörande på många sätt. Den kanske största konflikten handlar om den riktade lönesatsningen, och här tycker jag att allianspartierna avslöjar sig. När det finns en eventuell riksdagsmajoritet för att göra en riktad lönesatsning på polisen, vad gör Alliansen då? Jo, man lägger fram separata budgetförslag och vädjar till den rödgröna regeringen att göra det man själv vill göra. Det är inte trovärdigt.
Sätter man polisens situation i främsta rummet måste man i varje givet ögonblick utgå från hur man ska kunna få maximalt utslag för sin egen politik, och här har Alliansen misslyckats med att genomföra viktiga bitar för att stärka svensk polis.
Kristdemokraterna talade om anonyma vittnen, vilket är något som jag också vill betona. Det handlar inte bara om kronor och ören, utan det handlar om möjligheter för rättsväsendet att sätta fast brottslingar för allvarliga brott.
Möjligheten att vittna anonymt kommer att vara avgörande för att få folk att börja vittna mot de organiserade brottslighet som växte sig stark under alliansregeringen och ännu starkare under den rödgröna regeringen. De särskilt utsatta områdena har ökat i antal, och de allvarliga brotten har blivit värre, vilket sätter skräck i bostadsområdena.
Frågan om anonyma vittnen har vi drivit under lång tid. Vi ser dock att liberala krafter inom Alliansen motsätter sig förslaget om anonyma vittnen; Centerpartiet är motståndare till detta förslag.
Vi har alltså även en konflikt i fråga om effektivitet och möjlighet för rättsväsendet att gå längre med tydliga förslag som sätter dit den organiserade brottsligheten. Här utgör de liberala krafterna i Alliansen ett hinder, och det beklagar jag.
I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).