Fru talman! Denna debatt handlar om regeringens syn på Riksrevisionens granskning av omräkningen av myndigheternas anslag. Det är en fråga som kan låta teoretisk men som handlar om hur vi ger resurser så att myndigheternas verksamhet ska fungera, även när kostnaderna för lokaler, löner, it och annat ökar.
Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myn-digheternas anslag
I dagens modell räknas anslagen upp i takt med stigande priser och lönekostnader, och från detta görs ett avdrag för förväntad produktivitetsutveckling i linje med den privata tjänstesektorn. Det vill säga att vi förväntar oss att myndigheterna ska ha ungefär samma utveckling som motsvarande privata sektor. Modellen hindrar naturligtvis inte att politiken gör prioriteringar när det gäller att förstärka, avveckla eller ombilda myndigheter och ge dem nya uppdrag eller ta bort gamla.
Riksrevisionen tycker att dagens modell har fungerat bra som styrsignal för effektivisering och att den inte har hindrat myndigheterna från att utföra sina uppdrag. Den bedömningen delas av regeringen med instämmande av sex av riksdagens åtta partier. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill däremot helt eller delvis avskaffa kravet på ökad produktivitet hos våra myndigheter. För mig och oss moderater är det en mycket märklig ingång. Vi värnar om skattebetalarnas pengar och effektiva myndigheter. Det är det enda jag tänker säga i det här ärendet. Det här är det kortaste inlägg jag haft på länge.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser