Herr talman! Ledamöter! I dag debatterar vi Tidöregeringens lagförslag Förenklade regler vid ändring av en byggnad . Titeln kan låta harmlös. Men bakom förenklingar döljer sig en drastisk försämring av tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning.
Tidöregeringens lagförslag innebär att tillgänglighetskraven bara ska gälla den del som byggs om och att kravet på helhetsgrepp – alltså att förbättra hela byggnaden – försvinner. Det är ett medvetet val. Krav på hela huset ska finnas kvar när det gäller brand, hälsa och energi men inte när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Jag ska ge ett exempel. Om en fastighetsägare bygger om ett 60-talshus kräver plan- och bygglagen i dag att hela byggnaden ska gå att använda för dem som sitter i rullstol, har rullator eller använder barnvagn – inte bara de om- eller nybyggda delarna.
Det här kravet har under 20 år möjliggjort moderna hissar, dörrar med riktiga passagemått och tillgängliga toaletter också i det gamla fastighetsbeståndet.
I mars 2024 granskade FN:s kommitté för funktionsrättsfrågor hur Sverige lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s dom var hård, herr talman. Sverige riskerar att gå bakåt och inte framåt. Institutet för mänskliga rättigheter slog fast att konventionen haft ett bristande genomslag i svensk lagstiftning. Nio månader senare kom regeringen med en proposition som gör det ännu sämre.
Konventionen är tydlig: Staten är skyldig att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har tillgång till den fysiska miljön såväl i befintliga byggnader som i nya byggnader.
Var femte svensk lever med en funktionsnedsättning. Det är ingen liten grupp med särintressen. Det kan vara grannen, föräldern eller kollegan. För dem spelar det roll om det finns en hiss, om dörren är tillräckligt bred och om toaletten går att använda.
Plan- och bygglagen har blivit krånglig på ett sätt som skapar onödig osäkerhet, men kraven på tillgänglighet behöver förtydligas, inte tas bort. Gör kraven mer förutsägbara! Anpassa dem efter hur stort och gammalt huset är och hur omfattande ombyggnaden faktiskt är! Det ger byggherrarna den klarhet de behöver utan att man kör över en femtedel av befolkningen.
Diskrimineringsombudsmannen menar att förslaget är oförenligt med såväl funktionsrättskonventionen som med alla människors lika rätt att leva inkluderat i samhället. De lyfter att diskrimineringsformen bristande tillgänglighet inte omfattar bostäder. De menar att det undantaget borde tas bort, herr talman. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är också kritisk till att bristande tillgänglighet inte omfattar bostäder och rekommenderar Sverige att ta bort det undantaget från diskrimineringslagen.
Vi i Miljöpartiet vill att riksdagen bryter ut tillgänglighetsfrågorna ur det här lagförslaget, tar dem på allvar och utreder dem ordentligt. Det finns nämligen ett val att göra här. Man kan visa att tydligare regler och tillgänglighet kan gå hand i hand, eller så får man stå för att man aktivt väljer bort en stor del av vår befolkning.
Jag står självklart bakom reservation 1, men jag yrkar bifall till reservation 2.