Fru talman! EU:s budget för 2021 är den första budgeten som kommer från den nya långtidsbudgeten, den som sträcker sig mellan åren 2021 och 2027.
Sveriges medlemsavgift beror i huvudsak av vilken budgetram som sätts för långtidsbudgeten. Den bryts sedan ned i årliga ramar. Därför är den viktigaste frågan för den svenska medlemsavgiftens storlek hur långtidsbudgeten blir.
I somras kom EU:s stats- och regeringschefer fram till en ny långtidsbudget. Förhandlingarna kom förstås, vilket många har lyft här från talarstolen, att präglas av coronapandemin och hur den har påverkat medlemsländernas ekonomi. Därför tillkom ett stort återhämtningspaket till budgeten med syfte att få fart på ekonomin igen.
För svensk del innebar förhandlingen om långtidsbudgeten flera viktiga framgångar. Det övergripande målet för oss, det som regeringen hade som mandat från riksdagen, var att hålla nere medlemsavgiften.
I och med att Storbritannien lämnar EU försvinner också deras medlemsavgift. Från svensk sida var det därför självklart att EU:s budget borde minska med motsvarande, men det var inte lika självklart för alla. Vi såg med oro på hur andra EU-länder skulle försöka fylla det hålet genom att öka Sveriges avgift.
Under förhandlingarna gjorde den svenska regeringen gemensam sak med tre andra länder som hade samma ingång som vi: Danmark, Nederländerna och Österrike. Tillsammans med dessa länder lyckades Sveriges statsminister till slut ro i hamn att Sveriges avgift hålls nere och att rabatterna är de största någonsin. För nästa år antas medlemsavgiften därmed bli 45 miljarder kronor. Vad den exakt blir är oklart eftersom det också beror på hur väl EU lyckas med sina olika åtaganden.
Förutom att hålla nere den svenska avgiften innebär den nya långtidsbudgeten en framgång när det gäller att koppla ihop utbetalningar med att leva upp till demokratiska värden. Om ett land inte lever upp till rättsstatsprinciper finns numera en mekanism på plats som möjliggör för EU att med kvalificerad majoritet stoppa betalningar till det landet. Detta villkor var också avgörande för att Sverige kunde ställa sig bakom förslaget till långtidsbudget. Att slå vakt om demokratiska principer handlar om att värna vad EU ska vara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen
Fru talman! För Sverige är EU-samarbetet viktigt. Förstås handlar det om att kunna lösa saker tillsammans som vi inte kan lösa var och en för sig, som klimatet. Det handlar också om att våra medborgare ska kunna vidga sina möjligheter och samtidigt kunna hjälpas åt att skydda varandra.
Ett samarbete som EU bygger på en uppfattning att vi är beroende av varandra. Vi är det för att upprätthålla fred och förståelse, och vi är det för att skapa ekonomisk utveckling. Med EU får vi en möjlighet att tillsammans reglera marknader så att vars och ens liksom gemensamma intressen tas till vara. Vi får med EU också ett sätt att på demokratisk väg hantera konflikter.
Med EU har vi möjlighet att få till en gemensam, stark röst för demokrati gentemot omvärlden. Med EU kan vi få avtal på plats för handel, samarbete och en regelbaserad världsordning som vi i Sverige aldrig skulle kunna åstadkomma på egen hand som en liten nation.
Även om vi vill hålla avgiften låg finns det alltså goda skäl till att vi betalar vår medlemsavgift.
Sverige är också, som vanligt, en aktiv medlem som engagerar sig och som ställer krav. Vi vill att pengarna ska gå till rätt saker som till exempel säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning, medan utgifterna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken bör minska.
Vi anser vidare att EU bör ägna sig åt de gemensamma frågor som hanteras mer effektivt på EU-nivå än av de enskilda länderna var för sig. Vi verkar också för att EU ska idka budgetdisciplin, där utgifter finansieras inom ram eller via omfördelningar. Skälen till detta är ytterst att det är medborgarnas pengar som vi hanterar och att det är förtroendet för EU som äventyras om saker inte sköts rätt.
Förhoppningen är att EU under kommande år, med en ny beslutad långtidsbudget, kan börja ta sig an alla de viktiga åtaganden vi har i unionen, nu också med ett villkor om att det ska ske i enlighet med rättsstatens principer.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.