Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för frågan. Jag noterar att frågan inte handlar om det som vi debatterar i dag, nämligen utgiftsområde 24, näringsliv. Men jag ska självklart ändå svara.
Jag tror att Camilla Brodin möjligen inte lyssnade på mitt anförande. Det är inte justeringarna på marginalen som är problemet, inte i sak. De går att hantera. Precis som Camilla Brodin själv säger är förändringen på det här utgiftsområdet mindre än 1 procent.
Vad man kan fundera över då är varför det var så angeläget att bryta gängse praxis och principer, som har tjänat Sverige väl under lång tid, för att få till just de här förändringarna med motivet att Sverige måste ha en kursändring. Det är svårt att inte se att de här förslagen är lite mer eller lite mindre av någonting som redan ligger på riksdagens bord. Dessutom accepterar man mer än 98 procent av budgeten som ett behov av en akut kursändring.
Det man gör är att man spelar med de demokratiska processerna. Man försätter sig också i en situation där det kommer att vara svårt eller möjligen omöjligt att styra i minoritetsregeringar. Och som det parlamentariska läget och opinionsmätningarna ser ut just nu finns det mycket som talar för att vi kommer att ha många sådana regeringar eller många liknande parlamentariska resultat som det vi har just nu. Då måste alla partier, oavsett om man sitter i regeringsställning eller om man är i opposition, vara beredda att ta sitt ansvar för situationen. Det gör inte Kristdemokraterna, det gör inte Moderaterna och inte Sverigedemokraterna. De är så lockade av att de kan ställa till oreda och stöka med principerna. Jag tycker att det är en djupt farlig väg, och det är det som förtjänar den stora kritiken i det här sammanhanget.