Herr talman! Bo Nilsson har frågat om det är re-
geringens avsikt att Samhalljobben skall fortsätta att
minska och att funktionshindrade därmed skall kom-
ma ännu mer i skymundan på arbetsmarknaden. Vida-
re har Bo Nilsson frågat om regeringen är beredd att
medverka till att Samhalljobben vidmakthålls och
utvecklas som en viktig garant för funktionshindrades
delaktighet i arbetslivet och i samhället.
Saneringen av statens finanser har handlat om
skattehöjningar och neddragningar. Alla har berörts
på något sätt. Det har varit en smärtsam process -
men helt nödvändig. Inte heller Samhalls verksamhet
har kunnat undantas från kraven på effektiviseringar
och besparingar. Det är min mening att Samhall har
hanterat dessa krav på ett beslutsamt och handlings-
kraftigt sätt. Samhalls egen bedömning är att föränd-
ringsarbetet har varit tungt och svårt men att Samhall
har stärkts, blivit effektivare och mindre beroende av
staten.
De sparkrav som ställts på Samhall har inte bara
berott på behovet av att sanera statens budget. Sam-
hall behövde genomföra omstruktureringar, verksam-
hetsförändringar och effektiviseringar. Det fanns
verksamheter, främst viss tillverkningsindustri, som
innebar mycket stora kostnader per arbetstillfälle.
Olika omvärldsfaktorer, exempelvis ökad konkurrens
från Baltikum och Östeuropa, har gjort det nödvän-
digt att ändra produktionsinriktning och finna nya,
mer konkurrenskraftiga verksamhetsområden. Statens
budgetproblem medförde att förändringsarbetet fick
genomföras i en något snabbare takt men det arbetet
skulle ändå ha behövt göras.
Bo Nilssons fråga handlar om vilka förutsättningar
som skall gälla för Samhall år 1999. Som Bo Nilsson
vet förbereder regeringen nu 1998 års vårproposition
där förslag skall läggas om ramarna för de olika ut-
giftsområdena. Fördelningen av medel på de olika
anslagen inom respektive utgiftsområde sker först i
höstens budgetproposition. Det är således inte möjligt
för mig att i dag säga något om vad utfallet för Sam-
halls del kan tänkas bli.
Det framgår av Samhalls koncernplanering för
1999 att det finns orosmoln framöver. 1998 hotar att
bli det tredje förluståret i rad. Enligt Samhall finns
risk för en fortsatt negativ utveckling.
Den utvecklingen kan inte fortsätta. Inom Arbets-
marknads- och Finansdepartementen förbereds nu ett
analysarbete, där Samhalls ekonomiska situation
närmare skall studeras och analyseras bl.a. med hjälp
av särskilt företagsekonomisk expertis. Vidare arbetar
Riksrevisionsverket med en studie av Samhall som
väntas bli klar till årsskiftet. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen om Samhalls framtida verk-
samhet. Det är min ambition och avsikt att Samhall
skall kunna ges långsiktigt hållbara förutsättningar för
sin verksamhet.
Samhall är viktigt för att också de människor med
funktionshinder som har allra svårast att hävda sig på
arbetsmarknaden skall kunna erbjudas arbete. Men
vad som alltid gäller är att möjligheten till ett arbete
på den reguljära arbetsmarknaden skall prövas i första
hand innan en Samhallanställning kan bli aktuell.
Arbetsmarknadsverket förutsätts år 1998 öka antalet
lönebidragsanställda och anställda i offentligt skyddat
arbete, OSA, till 53 000 personer. Lönebidragsan-
ställning är även en viktig form för återgång till den
reguljära arbetsmarknaden efter Samhallanställning.