Fru talman! Visst handlar det i stor utsträckning om hur arbetsmarknaden fungerar, om rätten till heltid, om att få bort det stora antalet visstidsanställningar och om att få en rimlig lön för sitt arbete, vilket inte är fallet i dag inom många yrkesgrupper. Undersköterskor, till exempel, har en väldigt låg lön trots det stora ansvaret som de har.
Det som sker nu är att ni höjer pensionsåldern utan att göra någonting åt arbetsmarknaden, vilket gör att kvinnor med utslitna kroppar kommer att straffas väldigt hårt av de nya förändrade reglerna.
Javisst, vi antog ett förändrat regelverk för AP-fonderna i november. Även då försökte vi påverka utformningen. Även om Ingemar Nilsson vill invänta de nya reglernas påverkan vill jag påstå att det behöver göras mycket mer. Om det tar så lång tid att förändra ett regelverk som det har gjort - trots att man har känt till AP-fondernas stora investeringar i fossilindustrin och att de har investerat i bolag som bryter mot mänskliga fri och rättigheter - undrar jag: Hur lång tid har vi på oss? Vi har inte en evinnerlig framtid på oss för att ställa om i klimatfrågan. Det måste vi göra här och nu. Tåget har snart gått.
Att då stå här i talarstolen och bara säga att vi får vänta och se, det tycker inte jag är att ta ansvar i ett generationskontrakt. Det vill jag verkligen påstå. Jag tycker att vi borde ha ett skarpare regelverk för AP-fonderna, även om vi nyss har ändrat det.