Fru talman! Jag avstår från att kommentera enskilda tillsättningar.
Jag tänker i stället än en gång påminna om att utgångspunkten i en kravprofil och det man tittar på bland annat är att en person har dokumenterat god ledarskapsförmåga samt det andra som jag nämnde tidigare i mitt svar.
Jag tänker också kort kommentera FN:s konvention mot korruption, som jag också har nämnt tidigare. När regeringen tillträdde bedömde vi 2007 att de åtgärder som FN:s konvention kräver var tillgodosedda. Därför finns det ingen anledning att tveka när det gäller att det fortsatt är så.
Interpellanten hänvisar till memoarer som han inte har läst. Jag vill då hänvisa till bra statistik som återkommande tas fram av konstitutionsutskottet, nu senast i utskottets granskning 2020. Som jag nämnde tidigare, i mitt första inlägg, visar denna granskning att under perioden 2006-2020 hade färre än en av fem utnämnda myndighetschefer någon form av politisk bakgrund. Nivån har alltså legat relativt konstant under såväl socialdemokratiskt ledda som moderatledda regeringar.
Det stämmer att bland de utnämningar som har skett av personer med politisk bakgrund är det vanligast förekommande partiet Socialdemokraterna. Om man dock ser till samtliga myndighetschefer som utnämndes 2014-2020 framgår det att 9 procent hade en politisk bakgrund i Socialdemokraterna och 4 procent en bakgrund i Moderaterna.
Jag tycker inte att det är tillräckligt vanligt förekommande för att man ska kunna påstå att det är demokratiskt problem. Det är helt enkelt en verklighetsbild som jag inte ställer upp på.