Fru talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret på min interpellation! I svaret sägs bland annat att regeringen fortsätter de satsningar på primärvården som vår regering påbörjade. Det som är nytt är de innovativa modellerna för sociala investeringar såsom sociala utfallskontrakt, som de privata utförarna ska bidra med. Jag har fortsatt en del frågor. Handlar detta om evidensbaserade åtgärder? Hur ska det mätas? Varför får inte primärvården uppdraget och pengarna?
Det var statsrådets uttalande i dagspressen om att privata och fristående aktörer ska kunna släppas in i det förebyggande arbetet och tillsammans med kommuner och regioner få betalt för sitt arbete baserat på långsiktiga hälsovinster som gjorde att jag skrev den här interpellationen. Jag förstod faktiskt inte vad det handlade om.
Att dessa aktörer ska släppas in antyder att de inte redan finns i det förebyggande arbetet i dag, men det gör de; de finns till exempel i primärvården. Primärvården har en central roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på befolkningsnivå, men vi vet att man har problem med att hinna med sitt uppdrag.
Sedan 2021 finns också en tydlig reglering om primärvårdens grunduppdrag i hälso- och sjukvårdslagen. Där står bland annat att regioner och kommuner inom ramen för primärvården särskilt ska tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar.
Detta är ett uppdrag som det är naturligt för primärvården att ha, samtidigt som det i hög grad inte hinns med i den utsträckning som behövs eftersom det ju råder resursbrist i primärvården. Läkare har för många listade patienter, och distriktssköterskor från hela Sverige vittnar om hur de inte har tid med det förebyggande arbetet, som får stå tillbaka när ekonomin blir alltmer pressad. Vårdcentralscheferna bedömer att avsaknad av ekonomiska förutsättningar är det främsta hindret för förebyggande arbete, enligt en undersökning av Myndigheten för vårdanalys.
Man kan nog säga att det finns kunskap och vilja att arbeta förebyggande men att det saknas tillräckliga resurser för att jobba som lagen föreskriver. Dessa förutsättningar ser ut att förvärras för primärvården i dagens sjukvårdskris. Till exempel hade Region Sörmland ett underskott på över 1 miljard 2023. Där har det moderatledda styret fattat beslut om att helt och hållet stänga 12 av 15 distriktssköterskemottagningar.
Äldre och barnfamiljer drabbas särskilt hårt av detta i glesbygd och på mindre orter. Distriktssköterskor är en av de yrkesgrupper som har ett mycket tydligt uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i primärvården och har även den kompetensen i sin utbildning och yrkesbeskrivning.
Det jag undrar är: Ska privata utförare finansieras för att primärvården inte har tillräckliga resurser? Jag menar då andra privata aktörer. Varför går i så fall inte resurserna direkt till primärvården?