Herr talman! Sveriges politik är som bekant att vi
inte anser att det är klokt att förse olika typer av
konfliktområden med olika typer av
vapenleveranser. Det är svensk politik. Den
bedriver vi själva. Det vore litet konstigt om vi
skulle anbefalla världssamfundet någon annan
politik, dvs. att man nu skulle öppna slussportarna
för vapenleveranser till f.d. Jugoslavien, där det
inte verkar vara bristen på vapen som är det mest
dominerande.
Man skall ha klart för sig att ett hävande av FN:s
vapenembargo inte är ett hävande av embargot
enbart för leveranser till den bosniska
regeringssidan. Det är lika mycket ett hävande av
embargot för leveranser till den serbiska sidan, den
kroatiska sidan eller vilken annan sida som helst
som väljer att kasta sig in i dessa blodiga
drabbningar. Är det någonting som jag vill
förstärka där nere är det Förenta nationernas
möjlighet att verka framför allt genom mer trupp
på marken. Därför välkomnar jag och regeringen
det beslut som säkerhetsrådet nu har fattat, som
möjliggör en utökning av Unprofors
personalstyrka. Det kanske är den enstaka insats
som vid sidan av det politiska förhandlingsarbetet
kan bidra mest till en lösning av konflikten.
Radioprogram för bosnier