Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Effektivare gränskontroll

ANNIKA NORDGREN (mp), 1996-05-08 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det är i huvudsak polisen, tullen och

kustbevakningen som i dag svarar för kontrollen vid

den svenska gränsen. Polisen har huvudansvaret för

personkontrollen vid gränserna och tullverket och

kustbevakningen får medverka i kontrollen om poli-

sen begär detta. Den deltagande personalen har då

samma befogenheter som en polisman. Någon ut-

trycklig skyldighet att medverka i polisens kontroll

finns inte för dessa myndigheter. Kontrollen avser i

första hand inresa till Sverige, eftersom någon utrese-

kontroll i princip inte förekommer i Sverige i dag.

Polisen är däremot enligt tullagen skyldig att bistå

tullen vid kontroller vid begäran därom.

Lagen om kustbevakningens medverkan vid poli-

siär verksamhet - den s.k. LKP:n - tillkom i syfte att

göra det möjligt för en kustbevakningstjänsteman att

göra snabba ingripanden i de fall polis inte är till-

gänglig.

Nuvarande bestämmelser ger en tjänsteman vid

kustbevakningen, liksom tulltjänsteman eller särskilt

förordnad passkontrollant, samma befogenheter som

en polis har i motsvarande situation när denne med-

verkar vid kontrollen.

Rikspolisstyrelsen har i samråd med kustbevak-

ningen utfärdat föreskrifter om kustbevakningens

medverkan vid in- och utresekontroller. Föreskrifterna

innebär att kustbevakningen skall medverka i polisens

inresekontroll genom att utföra passkontroll till sjöss

och, på begäran, medverka vid utresekontroller.

I SOU 1996:41 Statens maritima verksamhet står

det: "Övervakning och kontroll till sjöss utförs av

polis och kustbevakning och innefattar såväl rutinkon-

troller riktade mot fritidsbåtstrafiken som ingripanden

mot misstänkt ´människosmuggling´ med större far-

tyg."

Tullens och kustbevakningens medverkan vid ut-

länningskontrollen sträcker sig till granskning av pass

och resehandlingar samt om de tillstånd som krävs

finns. Om det behövs ytterligare utredning lämnas

ärendet vidare till polisen.

I propositionen och i utskottets betänkande före-

slås ändringar i utlänningslagen och i lagen om kust-

bevakningens medverkan vid polisiär övervakning.

Ändringarna innebär dels att tullen och kustbevak-

ningen blir skyldiga att bistå polisen vid kontroll av

utlänningars inresa till och utresa från Sverige, dels att

kustbevakningen får i uppgift att utöva sådan kontroll

i fråga om sjötrafiken.

Enligt regeringen är syftet med lagändringarna att

stärka samverkan mellan berörda myndigheter - kust-

bevakningen, polisen och tullen - vid övervakningen

av Sveriges gräns samt att med nuvarande resurser så

långt möjligt effektivisera verksamheten.

Fru talman! Det tror jag inte riktigt på.

Arbetet med att åstadkomma fri rörlighet för per-

soner och en gemensam invandrings- och asylpolitik,

innefattande även formerna för utlänningskontroll vid

EU:s yttre gränser, pågår inom ramen för Ma-

astrichtfördragets tredje pelare. Två konventionstexter

har utarbetats avseende utlänningskontrollen vid den

yttre gränsen: dels Schengenavtalet och dess

tilläggskonvention, dels yttre gränskontrolls-

konventionen, vilken är upprättad men inte under-

tecknad av samtliga medlemsstater.

Under rubriken Konsekvenser för polis, tull och

kustbevakning i Fakta Europa, Gränskontrollfrågor

och EU, kan man läsa att den yttre gränskontrolls-

konventionen ställer bl.a. krav på tullens effektivitet

och att dessa förändringar berör främst tullen, polisen

och kustbevakningen. Vidare anförs: "Ny lagstiftning

är nödvändig, inte minst för att definiera räckvidden

av myndigheternas befogenheter."

I betänkandet Varu- och personkontroll vid EU:s

yttre gräns står det att det med stor sannolikhet kom-

mer krav på utresekontroll vid de yttre gränserna,

vilket inte är obligatoriskt i Sverige i dag. Vidare

anförs att det synes råda stor enighet inom EU om att

kontrollen vid de yttre gränserna skall vara stark samt:

"Vad detta innebär i nuläget är svårt att definiera."

Det anförs också att: "Vid ett ikraftträdande av någon

av de konventioner som är under utarbetande kan en

skärpning av kontrollen krävas i vissa avseenden".

Följande rader kan också vara värda att notera:

"Brister i den yttre gränskontrollen kan leda till att

förbjudna varor och oönskade personer sprids över

hela EU:s territorium."

Regeringen skriver i propositionen: "Vilka åtgär-

der från svensk sida som kan komma att krävas till

följd av framtida överenskommelser mellan EU:s

medlemsstater rörande den yttre gränskontrollen får

bli föremål för prövning när sådana överenskommel-

ser föreligger." Härav vill man enligt min mening

göra sken av att de i propositionen föreslagna föränd-

ringarna inte är en följd av EU-medlemskapet och

förberedelserna inför det av regeringen önskade och

framförhandlade medlemskapet i Schengensamarbe-

tet.

Men man konstaterar samtidigt att Sveriges grän-

ser sedan den 1 januari 1995 till stor del utgör EU:s

yttre gräns, och man poängterar också i propositionen

Sveriges ansökan om observationsstatus i Schengen-

samarbetet med sikte på medlemskap.

Fri rörlighet för personer genom slopandet av

gränskontrollerna beskrivs ofta som en enastående

frihet för EU-staternas befolkningar. Samtidigt som

de inre gränserna och tullkontrollerna monteras ned

skall medborgarna garanteras bibehållen säkerhet.

Detta skall ske genom ett omfattande kontrollprogram

som innefattar ett europeiskt dataregister med perso-

nuppgifter av olika karaktär, en speciell EU-poliskår,

ID-kort med fingeravtryck och övervakningskameror.

Det blir en fri rörlighet under hård kontroll. Vi i

Miljöpartiet vill att de inre gränskontrollerna bibehålls

och motarbetar planerna på den utökade kontrollappa-

raten.

De yttre gränserna skall även stärkas med hjälp av

ett omfattande dataregister, som jag nämnde, med

personliga uppgifter om människor som man anser sig

ha anledning att misstänka kommer att begå brott,

framför allt illegal invandring. Därmed blir det både

krångligare och svårare för människor som bor utan-

för Schengenområdet att resa in. Den fria rörligheten

inom Schengen ökar alltså för människor och smugg-

lad narkotika men beskärs för utomeuropeiska asylsö-

kande flyktingar.

Miljöpartiet de gröna motsätter sig ett svenskt

medlemskap i Schengensamarbetet. Vi anser att avta-

let medför att gränserna öppnas för knarket, medan

murarna blir högre för utomeuropéer och flyktingar.

Slopandet av de inre gränskontrollerna medför krav

på ökad polismakt.

I betänkandet vill man effektivisera och stärka

samarbetet mellan berörda myndigheter, vilket också

Miljöpartiet anser att man skall göra. Vi anser att

detta är särskilt viktigt för skydd av den marina mil-

jön, möjlighet att ingripa vid människosmuggling och

för narkotikabekämpning.

Vi delar Sjöverksamhetskommitténs bedömning

att samverkan mellan polis och kustbevakning kan

intensifieras. Det kan t.ex. vara att i förväg samplane-

ra patrullering till sjöss, utnyttja möjligheten att blan-

da besättningar på fartyg och att se över möjligheterna

till samlokalisering i hamnar och lokaler.

Sjöverksamhetskommittén föreslår att reglerna för

kustbevakningens tjänstemän bör ses över, eftersom

de har tillkommit successivt och återfinns i flera olika

författningar. Sjöverksamhetskommittén föreslår att

reglerna skall utformas konsekvent och i möjligaste

mån samlas i en särskild författning. I den författning

som nyligen kom framhåller Sjöverksamhetskommit-

tén att kustbevakningens befogenheter att verka i

hamnar och liknande områden på land inte är tillräck-

ligt klart belysta. Detta har också kustbevakningen

själv framhållit. Vi anser att man i den översyn som vi

i Miljöpartiet föreslår bör överväga en reglering, som

innebär att lagen också tillämpas på öar, skär och i

hamnområden i samband med kustbevakningens

övervakning för att förhindra brott till havs och i

kustvatten samt i Vänern och Mälaren.

Vi anser att översynen måste göras innan man gör

de lagändringar som regeringen nu föreslår. I avvak-

tan på detta hemställer vi därför att propositionen

avslås. Vi anser att det är mycket bättre att en samlad

bedömning görs med det verkliga syftet att effektivi-

sera och samordna verksamheten. Därefter kan man

återkomma med förslag om en samlad särskild för-

fattning i stället för att, som regeringen nu gör, bädda

för Schengensamarbete och enbart inrikta sig på kon-

troll av utlänningars inresa till och utresa från Sverige.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Miljöpartiets re-

servation.

Debatten

Hämtad sida: 5

5 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ANNIKA NORDGREN (mp): Effektivare gränskontroll (1996-05-08) — PRESS0