Herr talman! Det var mycket glädjande att höra både Socialdemokraterna och Centerpartiet stå upp för den svenska modellen med förhandlingar i stället för direktiv och lagstiftning. Ett råd kan då vara att inte hota parterna med lagstiftning om de inte frivilligt slår sönder anställningstryggheten.
Men min fråga gäller budgeten. Nu rullas budgetförslagen ut. Det går betydligt mer pengar till skattesänkningar än till välfärd, trots de stora behoven i kommuner och regioner. En av de mest omstridda skattesänkningarna är reduktionen av arbetsgivaravgifter för unga.
Så här sa statsministern i sitt förstamajtal 2015:
Vänner! Vår absolut största uppgift inom jobbpolitiken är att se till att ingen ung är utan jobb. I åtta år har regeringens - den borgerliga regeringens - enda lösning varit en ungdomsrabatt som gått till dem som redan har unga anställda. Den har kostat nära 110 miljarder. Den har dömts ut av expertinstans efter expertinstans, och ungdomsarbetslösheten har i stället ökat med över 30 000. Ändå vägrar högern att tänka om. Om Möller hade rätt i att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket är detta miljardsvindleri.
Herr talman! Det är synd om man ska upprepa svindleriet två gånger. Det är olyckligt om man gör om samma misstag ännu en gång som redan har kostat skattebetalarna 110 miljarder kronor.
Min fråga till statsministern är helt enkelt: Står statsministern fast vid sin analys från 2015 - att detta är ett miljardsvindleri?