Herr talman! Jag kan ha sympati för uppfattningen att riksdagens utredningsresurser kan behöva förstärkas i ett besvärligt parlamentariskt läge. Det är kanske mer bundet till det - ett besvärligt parlamentariskt läge kan göra att riksdagen behöver ha mer muskler. Men jag tror att det är en sak som vi bör diskutera tillsammans och i så fall ha en dialog om. Jag tror inte att det gynnas av att Regeringskansliets resurser minskas i detta läge. Det behövs sannerligen goda underlag för de propositioner som läggs fram, och sådana tror jag inte görs med svagare resurser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse
När det gäller den generella pris och löneuppräkningen har jag en gång i tiden själv sysslat med att göra budgetar som kommunalråd. Den metoden är ju käck år ett, men om man räknar på det på tio år ser man att om man håller på så där blir det stora nedskärningar. Man ska inte tro att det är en allmän effektiviseringsåtgärd. Det är ett sätt för politiker att slippa fatta obehagliga beslut och överlåta åt myndigheterna att göra de besvärliga nedskärningarna. Då tycker jag att det är bättre att man säger att den här verksamheten drar vi ned på i de lägena.
Jag tycker att man också måste uppmärksamma en del som vi inte tänker på så ofta. Vi säger att riksdagen är stor med sina 349 ledamöter. När den nuvarande riksdagen inrättades hade Sverige 8 miljoner invånare. Nu har vi snart 10 ½ miljon. I relativa termer är resursåtgången faktiskt mindre. Sverige växer med ungefär en procent per år, och det måste synas i statsförvaltningen.