Fru talman! Karin Sundin har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka innovationskraften i svensk hälso- och sjukvård.
Jag delar bilden av att sjukvården står under hård press, inte minst till följd av en växande andel äldre i befolkningen och ett stort antal patienter med kroniska sjukdomar. Innovation är en viktig del av lösningen. Med nya arbetssätt, ny teknik och artificiell intelligens (AI) kan diagnostik och behandling förbättras samtidigt som tid och vårdresurser kan frigöras.
Jag skulle vilja redogöra för några insatser som den här regeringen har gjort på området. Det är viktigt med ett grundläggande stöd för innovationsarbetet, och för att stärka Sveriges position här presenterade regeringen förra året en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition, där cirka 600 miljoner kronor avsätts till life science och hälsa. I den uppdaterade nationella life science-strategin lyfts implementering av bland annat banbrytande tekniker, ny medicinteknik och innovation i klinisk praxis fram som några av målsättningarna. I linje med strategin har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka innovationskraften inom sjukvården.
En huvudlinje är att bygga en nationell digital infrastruktur för hälsodata – en förutsättning för innovativa lösningar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) aviserat medel till Ehälsomyndigheten för att utveckla denna infrastruktur. Dessutom satsar regeringen från 2026 omkring en halv miljard kronor per år på AI och data för att stärka välfärden och skapa bättre förutsättningar för innovativa lösningar.
I denna satsning ingår ökad nationell medfinansiering om 100 miljoner kronor per år för att säkra upp att bland annat sjukhus och lärosäten med ledande kompetens inom AI och data långsiktigt kan utveckla innovativa lösningar som har betydelse för cancervård, neurologi och precisionsmedicin och som effektivt kan valideras för att nå klinisk nytta i Sverige och Europa.
Ett annat område där innovation har stor betydelse för hälso- och sjukvården är precisionsmedicin. Regeringen har under flera år satsat på att införa precisionsdiagnostik i sjukvården genom riktat stöd till projekt som drivs av Genomic Medicine Sweden.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) aviserade regeringen också en långsiktig satsning på jämlik implementering av precisionshälsa. Som ett led i att uppnå just detta har Socialstyrelsen fått i uppdrag att leda en nationell samordningsstruktur för precisionshälsa och att ta fram strukturerna för ett femårigt införandeprogram för precisionsdiagnostik.
För att nya produkter ska nå vården tidigt krävs bland annat effektiva strukturer för kliniska prövningar. Regeringen har därför initierat Swetrial, ett nationellt partnerskap för kliniska prövningar, och tillsatt en utredning för att undanröja hinder och möjliggöra för ett ökat antal genomförda kliniska prövningar.
Fler kliniska prövningar ger hälso- och sjukvårdspersonalen möjlighet att utveckla ny kompetens samtidigt som patienter snabbare ges tillgång till nya produkter som förbättrar diagnostik och behandling.
Regeringen har även gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att utvärdera kostnadseffektiviteten av medicintekniska produkter för diagnostik och behandling vid cancer, vilket underlättar införandet i vården.
För att stötta strukturella förändringar och stärka effektiviteten har regeringen även inrättat en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården. Delegationen syftar till att stödja omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder genom att erbjuda riktade medel och stöd till regioner.
Som framgår av det jag har sagt pågår ett brett arbete för att skapa bättre förutsättningar för att innovationer ska kunna implementeras i vården. Jag avser att noga följa utvecklingen eftersom jag ser att dessa frågor är avgörande för framtidens sjukvård.