Fru talman! I miljö- och jordbruksutskottets be-
tänkande nr 17 behandlas ett antal motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden åren 1999, 2000 och
2001 om trädgårdsnäringen och dess förutsättningar.
Eftersom vår motion 2001/02:Sk417 om yrkes-
mässig trädgårdsodling av formella skäl har, vilket vi
beklagar, remitterats till skatteutskottet och socialför-
säkringsutskottet, har våra förslag om förbättrade
villkor för trädgårdsnäringen inte behandlats i detta
betänkande. Mot den bakgrunden har vi valt att i
reservation 1 ansluta oss till Kristdemokraternas mo-
tion i de delar där den överensstämmer med våra
förslag.
Vi hade givetvis föredragit att våra förslag hade
fått en övergripande behandling i miljö- och jord-
bruksutskottet, men så har denna gång icke varit
möjligt. Vi kommer dock nära att följa frågan om
trädgårdsodlingens konkurrensförhållanden och
kommer att i andra sammanhang ta upp frågor om
bl.a. sänkt skatt på diesel och avskaffande av skatten
på handelsgödsel och i övrigt kostnadsnackdelar som
drabbar svensk trädgårdsnäring i förhållande till and-
ra EU-länder.
I reservation nr 1 framhålls att regeringen skynd-
samt bör återkomma till riksdagen med förslag som
innebär ett rättvisare beskattningssystem och en med
andra EU-länder mer jämlik beskattningsnivå. Rege-
ringen bör även, menar vi, återkomma med förslag
som syftar till lägre arbetsgivar- och socialavgifter för
säsongsanställd personal samt möjlighet för företag
med säsongssysselsättning att utnyttja den tidigare
beslutade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.
Vi anser också att man när man ska utarbeta det
nya landsbygdsprogrammet bör uppmärksamma träd-
gårdsnäringens konkurrensförutsättningar.
Jag yrkar bifall till reservation nr 1.
Man kan konstatera att konkurrenssituationen ef-
ter den svenska anslutningen till EU har skärpts be-
tydligt. Jämförande studier som gjordes redan 1997 i
den mycket diskuterade utredningen Livsmedelsstra-
tegi för Sverige visade att produktionsskatter utgör en
betydande negativ konkurrensfaktor, som belastar de
svenska trädgårdsföretagen i långt högre grad än
produktionen i konkurrentländerna.
Den svenska trädgårdsproduktionen är omfattan-
de. Den berör 3 200 företag med ett produktionsvärde
om 2 ½ miljard. Utländsk konkurrens ställer givetvis
höga krav på den svenska produktionens effektivitet
och rationalitet och förutsätter att vi har kvalitetsmäs-
sigt bra produkter. Det gör också att man är väldigt
beroende av att få rättvisa konkurrensvillkor.
Det är ett besvärande faktum att regeringen ännu
inte har verkställt den uppgörelse med jordbruket som
träffades i samband med budgetpropositionen för år
2001 och som riksdagen stadfäst genom en återföring
av skatterna på handelsgödsel och bekämpningsme-
del. Det är beklagligt att regeringen i den nu gällande
budgeten inte har kunnat komma till skott. Det finns
inga förslag om en sänkning av dieselskatten på jord-
brukets och trädgårdsnäringens arbetsmaskiner. Det-
samma gäller inom skogsområdet.
Vi menar att detta är allvarligt och att man borde
kunna begära en snabbare handläggning av de här ur
konkurrenssynpunkt mycket viktiga frågorna. Det är
inte acceptabelt att under en följd av år ständigt hän-
visa till utredningar som pågår om den snedvridna
konkurrensen.
Vi vet ju att i och med att man i praktiken inte kan
göra något åt detta urholkas möjligheterna för denna
näringsgren. Detta är allvarligt i dag. Långsiktigt kan
det också vara mycket allvarligt.
Regeringen aviserade också i samband med av-
lämnandet av budgetpropositionen redan hösten 2000
och vid sidan om denna, i en uppgörelse med jord-
bruket, beslutet att anpassa en del av jordbrukets
särskatter. Men där har inte mycket hänt.
En viktig faktor i samband med EU-
medlemskapet var ju strävan att uppnå konkurrens-
neutralitet mellan de olika länderna i gemenskapen.
Inom trädgårdsnäringen finns det fortfarande en kon-
kurrenssnedvridning på olika sätt. T.ex. ser vi det
som självklart att trädgårdsnäringens särskatter och
växthusodlingens skatter på bränsle för uppvärmning
blir rättvist behandlade så att man kan jämföra med
andra EU-länder.
Regeringen måste, menar vi, utifrån en helhetssyn
verka för konkurrensneutralitet. Frågan är: När får vi
se dessa nödvändiga åtgärder förverkligade?
Vi föreslår redan nu en sänkning av dieselskatten
till 53 öre per liter dieselolja. Vi föreslår också ett
avskaffande av kväveskatten på handelsgödsel.
Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation
nr 1.