Fru talman! Regeringsformen, en av våra grundlagar, ger oss här i landet skydd av vår frihet att vara de vi är, att tro på vad vi vill och att tala om för andra vad vi tycker. Det handlar om att yttrandefriheten, religionsfriheten och förbudet mot diskriminering är en fundamental grund för hur vi vill att Sverige ska vara. Det handlar om att det offentliga inte ska kunna inskränka våra fri- och rättigheter.
Detta är någonting som vi verkligen har mycket fokus på utifrån den situation vi befinner oss i med pandemin, men jag ska prata om någonting annat.
I utskottets betänkande behandlas en rad motioner som rör dessa friheter i en väldigt bred bemärkelse. Jag ser dock att en del motioner inte verkar handla om att verkligen skydda friheter utan snarare om att vilja inskränka friheter.
Vi i Miljöpartiet har funderat på vad som händer när till exempel en kommun inskränker individers friheter och rättigheter som ska skyddas av det allmänna. När vi såg hur kommuner förbjöd slöja ställde vi oss frågor om hur grundlagens intentioner om religionsfrihet kan värnas för de individer som bor i den aktuella kommunen om kommunen inför den typen av förbud. Vad finns det för skydd på nationell nivå som kan stoppa en sådan utveckling utan att det i övrigt inskränker kommuners rätt till självbestämmande?
Vad har då hänt sedan i höstas, när de här förbuden kom? Förvaltningsrätten har beslutat att besluten i Staffanstorp och Skurup strider mot bestämmelserna om religionsfrihet i grundlagen och Europakonventionen, och besluten har upphävts. Domstolen skriver: "Gemensamt för alla grundläggande rättigheter är att de är - och ska vara - svåra att begränsa." I domskälen hänvisas till ett tidigare utlåtande av vårt eget utskott, där KU framhållit - liksom vi fortsätter att göra även nu - att det är en självklar utgångspunkt att var och en har en frihet att klä sig som han eller hon vill och att lagstiftning som förbjuder slöja ute i samhället eller för barn i vissa verksamheter inte bör komma i fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fri- och rättigheter m.m.
Besluten är överklagade, och vi följer den fortsatta processen för att se hur skyddet ser ut och om det är tillräckligt starkt.
Vi kan också konstatera att i debatten om kvinnors frihet och rättigheter är det otydligt vem som definierar frihet för den kvinna som av eget val bär slöja. Vi frågar oss: Vad innebär frihet för den kvinnan? Vem ska definiera den friheten? Är kvinnans frihet en homogen och snäv definition, eller är den någonting som är upp till var och en att själv bestämma?
Miljöpartiet menar att frihet är kopplat till den enskildes egen vilja och önskan, inte någonting som kan bestämmas av andra. Att tvinga någon att bära religiösa symboler är fel, och lika fel är det att tvinga någon att ta av sig dem. Vilka andra plagg ska politiken i så fall tvinga kvinnor eller män att ta av sig? Detta är någonting som man behöver bestämma själv.
Fru talman! Detta var bara ett nedslag i den stora bredden av motioner som behandlas i konstitutionsutskottets betänkande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.