Herr talman! Konkreta förberedelser kan ju inte
inledas förrän vi vet vad vi har fått för resultat i folk-
omröstningen. Det säger sig självt. Men en hel del
kan vi planera för ändå, så att vi har en rimlig bered-
skap om det blir ett ja i folkomröstningen den 14
september. Då finns det en lång rad saker man bör
tänka på.
Jag tror också att det finns klart positiva effekter
att utvinna, men det finns också en del saker som man
ska se upp med. Prishöjningar är en sådan sak. Det
har fått mycket uppmärksamhet, och det är begripligt.
Det är många som har rest utomlands och då tagit sig
en kopp kaffe eller ätit en lunch och upptäckt att det
har blivit dyrare, och de har fått intryck att den ge-
mensamma valutan är skuld till detta. På sina håll är
det nog så. Man har rundat av lite väl frikostigt. Men
ser man på prisutvecklingen generellt, inflationstak-
ten, i euroområdet kan man konstatera att den inte har
ökat till följd av införandet av euron. Snarast kan man
eventuellt avläsa en press i motsatt riktning.
Men ändå: Vi ska vara väldigt vaksamma på det
här. Naturligtvis ska vi se till att när sedlarna och
mynten kommer i omlopp hos oss ska vi genom alla
tänkbara åtgärder, kontroller och annat se till att mot-
svarande prishöjningar inte äger rum. I gengäld ska vi
kunna dra nytta av den prispress och ökade konkur-
rens som blir resultatet av euron.