Fru talman! Jag kommer från Västerbotten, och i Västerbottens inland är man väldigt orolig från jägarhåll. Storskogsbruket har nämligen sänkt älgstammen kraftigt. Man refererar till att det inte längre finns någon älg att jaga, att det inte lönar sig att gå ut och jaga, eftersom alla älgar är borta. Och det har man klarat med befintlig jaktlag.
Hemma hos mig vill man alltså snarare att jaktlagen ska ses över för att minska markägarnas inflytande och förvalta viltet. Jag kan konstatera att det är lite olika beroende på varifrån i landet man kommer. Men det är likafullt inte jaktlagen det är fel på, menar jag, utan det är förhållandet och samverkan mellan markägare, jakträttsinnehavare och dem som faktiskt kröker finger. Om jägarna inte har förtroende för markägarnas inventering eller inventeringsresultaten kommer varken vildsvinet, hjorten eller älgen att skjutas. Då kommer det att bli protester, och då kommer vi att få ett annat bekymmer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Det kan alltså vara andra delar. Men jag hävdar fortfarande att det inte är jaktlagen det är fel på i det här fallet.