Fru talman! Jag tänkte för tids vinnande börja med att yrka bifall till reservation 2 och reservation 3 i det här betänkandet.
Jag skulle vilja uppehålla mig lite kring frågan om fordonsmålvakter, som ju är ett stort samhällsproblem. Det är fascinerande att lyssna till Socialdemokraterna i den här debatten. Man går upp här i talarstolen och proklamerar att man förespråkade någonting på en partikongress och man förespråkade någonting när man var i opposition, men när man nu sitter i regeringsställning vill man inte göra någonting åt saken.
Det man säger i den reservation man har mot utskottsmajoriteten är: Ja, vi kan följa frågan, men i huvudsak fungerar nuvarande lagstiftning bra och är fullt tillräcklig. Problemet är att nuvarande lagstiftning inte är fullt tillräcklig. Det är helt riktigt att det var alliansregeringen som gick fram med den här lagstiftningen. Ambitionerna var goda, men i praktiken har lagstiftningen inte räckt till. Då måste man våga gå längre om man på allvar vill lösa samhällsproblemet.
Vi har i dag en situation där det rullar uppemot 15 000 fordon bara i Malmö som är registrerade på fordonsmålvakter. Det är alltså fordon som det inte betalas skatt för, som många gånger inte besiktigas, där de egentliga brukarna av de här fordonen kan fuska med bidrag med mera.
Hur kan vi acceptera en sådan ordning, fru talman? Så mycket som 3 000 fordon finns registrerade på en fysisk person i Sverige, och 151 personer har mer än 100 fordon registrerade på sig. Antalet bilsamlare i den gruppen torde vara försvinnande litet. Vi pratar alltså om folk som agerar fordonsmålvakter och som har skulder till det allmänna på hundratals miljoner. Hur kan vi acceptera att det ser ut på det viset?
I dag säger en utskottsmajoritet att regeringen måste göra någonting åt detta. Man måste komma tillbaka med en verksam lagstiftning som adresserar problemet. För att hjälpa regeringen på traven ska jag försöka peka ut huvuddragen för vad som behöver göras.
Till att börja med måste regeringen stoppa inflödet av nya fordonsmålvakter. Regeringen måste fråga sig: Är det verkligen rimligt att man kan registrera sig som ägare till hur många fordon som helst? Är det rimligt att man kan äga 3 000 fordon utan att en enda myndighet ställer en enda följdfråga? Vore det inte lämpligt att införa till exempel vandelsprövning, att Transportstyrelsen frågar varför man behöver en sjätte bil om man redan är registrerad ägare till fem bilar? Om man kan tala om varför man behöver det så "fine". Men det kanske ska finnas en kontrollmekanism.
Sedan måste regeringen se till att vi får en effektiv handräckning, en effektiv bekämpning av detta. Det har visat sig att varken polisen eller Kronofogdemyndigheten mäktar med det här. Vem kan egentligen klandra dem när samhällsordningen ser ut som den gör i dag?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Insolvens- och utsökningsrätt
Kommunerna borde få tydligare verktyg för att kunna börja arbeta med problemet. En stor del av problemet med dagens lagstiftning är att de här bilarna inte är värda någonting; därför blir det inte lönsamt för det offentliga att samla in dem, eftersom man helt enkelt inte får täckning för sina kostnader. Det är kärnan i dagens lagstiftning. Därför har den inte fungerat särskilt väl.
Transportstyrelsen, det vill säga den myndighet som förfogar över uppgifterna om vem som äger ett fordon, har varit allt annat än behjälplig gentemot de kommuner som försöker arbeta med det här. Regeringen kanske ska ge Transportstyrelsen ett särskilt uppdrag om att bli bättre på att förse kommunerna med de uppgifterna, så att de kan börja arbeta med problematiken.
Det här är symtomatiskt för den regering vi har. Man är inte beredd att erkänna ens grava samhällsproblem. Varför kan man inte erkänna att problemet finns och vara beredd att arbeta med saken?
Det för mig tillbaka till det Johanna Haraldsson inledde debatten med att säga: att det är konstigt att en riksdagsmajoritet går fram med förslag om ytterligare ett tillkännagivande, nämligen om möjligheten att avlägsna otillåtna bosättningar.
Kärnan i vårt förslag till tillkännagivande är att det ska öka möjligheterna för fastighetsägarna. Den proposition som regeringen nu går fram med ökar inte möjligheterna. Den innebär nämligen fortfarande krav på identifiering. Det står alltså i den föreslagna lagtexten att man ska ha vidtagit försvarliga åtgärder för att identifiera. Hur ska man kunna göra det när man blir hotad vid försök till konfrontation vid otillåtna bosättningar? Det här kommer i praktiken att utvecklas till ett krav.
Regeringen för fram en lagstiftning som kommer att vara väldigt lik den som gäller i dag och som inte förenklar i realiteten för markägare som dras med att det upprättas läger för bärplockare eller husvagnsläger på privat egendom.
Fru talman! Det är ett orimligt förfarande.