Fru talman! Tullia von Sydow rör sig över tre del-
vis olika problemställningar, och det är rätt viktigt att
reda ut dem.
Det första som vi blir påminda om i Gislaved är
att många människor dessvärre upplever en otrygghet
i den omsorg som samhället arrangerar och finansie-
rar. Det är ett annat problem än den otrygghet som
många äldre människor känner i samhället i övrigt -
risken för att bli utsatt för våld eller kränkningar i
samhället.
Om vi börjar med äldreomsorgen är det ett själv-
klart krav att alla människor som blir föremål för
samhällets omsorg och vård ska känna fullkomlig
tillit till vården. Det får aldrig hända att personalen
kränker på det sätt som uppenbart har skett i Gisla-
ved.
Här har vi emellertid ett sedan några år väl ut-
vecklat system för att anmäla denna typ av händelser
just för att tillse att de inte upprepas och för att tillse
att de människor som inte är lämpliga förs bort från
verksamheten.
För det första har, sedan lex Sarah beslutades,
personalen i hela äldreomsorgen en skyldighet att
anmäla när de misstänker eller oroar sig för att det
skulle förekomma någon form av kränkande behand-
ling, missvård eller misskötsel. Socialstyrelsen har
utrett i vilken mån lex Sarah verkligen har kommit till
användning. Sedan juli 2000 har man också gett ut
nya anvisningar. Det är viktigt att personalen utnyttjar
dessa och lever upp till de krav som lagen ställer.
För det andra har länsstyrelsens skyldighet att till-
se verksamheten och vid kontakter med kommunen
se till att man lever upp till höga krav.
För det tredje har Socialstyrelsen det övergripande
tillsynsansvaret för hela äldreomsorgen.
Vi har i Sverige skapat ett system för att snabbt
kunna reagera när vi märker att någonting har gått fel.
Det är klart att i en verksamhet som berör nästan
300 000 anställda finns det en risk för att det är några
som inte klarar sin uppgift och som inte är kompe-
tenta. Då är det viktigt att ha ett system som reagerar.
Vi får avvakta och se vad länsstyrelsens och poli-
sens utredningar har att säga när det gäller Gislaved.
Vad är det som inte har fungerat? Är det arbetsled-
ningen som inte har räckt till? Eller är det någonting
annat som inte har fungerat? En sak vet vi, och det är
att man inte har haft någon brist på personal i Gisla-
ved. Det är inte för få anställda i förhållande till an-
nan äldreomsorg, utan man har varit ganska väl för-
sörjd. Allmän sett rör det sig inte heller om ett miss-
skött vårdhem, utan här har väldigt mycket fungerat.
Ändå är det några som inte lever upp till de krav som
ställs. Vi har anledningen och följa utredningen angå-
ende Gislaved och se vilka åtgärder som eventuellt
skulle behöva förstärkas.
Den andra problemställningen som Tullia von Sy-
dow förtjänstfullt tog upp är det allmänna hotet i
samhället. Många äldre människor känner en otrygg-
het, precis som Tullia von Sydow har sagt. Det är
viktigt att vi hittar instrument för att kunna skapa
trygghet.
På Tullia von Sydows initiativ bjöd vi in det nors-
ka Värn för äldre. Man skulle ha kommit hit i decem-
ber, men av olika skäl har besöket i Sverige skjutits
upp, men man kommer senare. Det norska Värn för
äldre är intresserade av dels att diskutera lex Sarah,
eftersom det inte finns någon motsvarighet i Norge,
dels att förmedla sin erfarenhet när det gäller att ska-
pa trygghet för de äldre. Vi är inte alls ointresserade
av att ta del av deras erfarenheter och se till att vi i
möjligaste mån kan göra samma sak.
Den tredje frågan gäller Brottsoffermyndighetens
rapport som kom för fyra månader sedan. Om fyra
veckor ska det hållas en stor konferens för att föra ut
kunskaperna och erfarenheterna i rapporten. De som
är ansvariga för att göra någonting är kommunerna
som kommer att delta vid denna konferens.