Herr talman! Energi är grunden för vårt välstånd. Före industrialiseringen spelade kraftkällor såsom ved och muskelkraft en avgörande roll i Sverige. Dessa kraftkällor stod för lejonparten av den kapacitet som fanns i landet.
I en rapport från Oxford Institute uppskattades den tillgängliga kapaciteten i hela Europa före industrialiseringen till 15 gigawatt. I hela Europa fanns alltså en tillgänglig kapacitet effektmässigt motsvarande i praktiken vad vår installerade vattenkraft i Sverige i dag kan leverera som mest i ett givet ögonblick vad avser elektrisk kraft.
Även om vår energikonsumtion i dag är betydligt högre i absoluta tal var konsumtionen per capita normerad till befolknings- och bnp-ökning faktiskt högre då än vad den är i dagens industrialiserade värld. Landvinningar inom tekniken just tack vare industrialiseringen har successivt effektiviserat vår användning av energi.
För Sveriges del har resan från det fattiga 1800-talets jordbrukssamhälle till en industrination till stor del präglats av en god och jämn tillgång på energi, med undantag för vissa kriser.
Vårt svenska exempel har visat på elenergins enorma betydelse för den svenska utvecklingen liksom det snabbt minskade oljeberoendet, där vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen för vår elproduktion. Det är just denna stabilitet från baskraften som gett goda förutsättningar för vårt näringsliv och vår industri.
Herr talman! Regeringens intention med en energikommission för att försöka nå långsiktighet i energipolitiken är god. Man siktar på att nå ett ramverk som ska kunna gälla betydligt längre än en fyraårsperiod. Det är givetvis något som är önskvärt och som vore av stort värde för industrin. Så långt är det väl, och givetvis är det naturligt att man har olika uppfattningar utifrån sin politiska hemvist.
Men samtidigt som man aviserar detta försöker man bedriva en politik som äventyrar förutsättningarna för baskraften och den goda leveranssäkerhet som vårt land har kännetecknats av, vilken även utgör grunden för vårt välstånd. Sverigedemokraterna ser med oro på regeringens starka vilja att nedmontera bland annat den svenska kärnkraften och att man tror sig kunna ersätta denna i praktiken med främst väderberoende kraftkällor.
Regeringen har även aviserat att kärnkraften ska bära sina samhällskostnader, vilket man främst kopplar till den straffskatt som endast vilar på kärnkraften, till politiskt höjda säkerhetskrav och till ökad avgift till kärnavfallsfonden.
Dessa ambitioner utkristalliserades i budgetpropositionen där man lade fram just höjd straffskatt trots att energipriserna sedan den senaste justeringen av straffskatten minskat kraftigt. Det fanns även en skrivning om att Vattenfall skulle avbryta sitt arbete med att undersöka möjligheten till ersättningsreaktorer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik
Vad gäller den andra grundpelaren i vår energiförsörjning, vattenkraften, finns orosmoln i efterdyningarna av Vattenverksamhetsutredningen. Mest prekärt är det för den småskaliga vattenkraften, det vill säga kraftstationer med en installerad effekt på mindre än tio megawatt. Många av dessa kraftstationer är nu hotade.
Det är inte en fråga av enkom miljöpolitisk karaktär. Energimässigt bidrar de med över fyra terawattimmar, och effektmässigt ligger de i paritet med en av våra mindre kärnkraftsreaktorer. Frågan är alltså inte irrelevant ur ett energipolitiskt perspektiv.
Det främsta hindret för dessa kraftstationer är de omfattande nyprövningar av befintliga tillstånd som väntar, ofta med utgångspunkt i hur det hade sett ut om inte kraftverket funnits på plats över huvud taget. Bekymret är att på många av dessa platser har rörelseenergin i vattendragen nyttjats under mycket lång tid. På vissa av platserna går nyttjandet att spåra ända tillbaka till medeltiden. Således är även denna verksamhet en del av vår kulturhistoria.
För Sverigedemokraterna uppstår en orimlig ordning när kostnaden för nyprövningarna inte ställs i relation till produktionskapaciteten och kostnaden i praktiken kan bli lika stor som för större aktörer. Fokus försvinner även från de miljöförbättrande åtgärder som torde vara de mest centrala.
Ett tydligt besked måste ges om under vilka förhållanden den småskaliga vattenkraften ska leva framöver. Sverigedemokraternas uppfattning är att den småskaliga vattenkraften är viktig såväl ur ett energipolitiskt perspektiv som för landsbygden, där den ofta utgör ett komplement i en annan näringsverksamhet. Vi tycker därför att det är viktigt att värna och stödja den småskaliga vattenkraften.
Herr talman! För Sverigedemokraterna är arbetet med energieffektivisering och forskning viktigt för att nå utveckling i både konsument- och producentled i syfte att ständigt kunna använda vår energi mer effektivt och stärka vår konkurrenskraft. Men våra politiska styrmedel, såsom subventioner och skattesanktioner, får aldrig utformas så att konkurrenskraften för vår industri försämras gentemot vår omvärld.
Sverigedemokraternas förhoppning är att en stärkt konkurrenskraft gör att vi ökar vårt behov av alstrad elenergi och att vi stärks av en diversifiering av kraftkällor. Vårt ingångsvärde är att ge goda förutsättningar till baskraften som gestaltat vår stabilitet vad avser drift- och leveranssäkerhet, vilken är en grundsten för det välstånd som byggts upp i vår industrialiserade värld och vilken Sverigedemokraterna inte kommer att medverka till att rasera.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservationer 2, 3 och 6 i detta betänkande.
(Applåder)
I detta anförande instämde Paula Bieler och Josef Fransson (båda SD).