Herr talman! Det går mycket bra för Sverige, och det är något som vi alla har anledning att vara väldigt glada för. Vi har stark tillväxt. Vi har stora överskott i de offentliga finanserna. Vi har en statsskuld som minskar som andel av bnp. Nya jobb skapas i en takt som vi inte har upplevt på många år. Om detta beror på att landet i tolv år styrts av socialdemokratiska regeringar och en stark konjunkturutveckling eller om det beror på den borgerliga regeringens politik under åtta månader och en högkonjunktur överlåter jag till väljarna att själva bedöma.
Jag vill yrka bifall till alla de reservationer som vi socialdemokrater har i betänkandet. Jag ska nämna några ord om de ställningstaganden som vi gör.
Vi avvisar regeringens förslag att öka anslaget till Regeringskansliet. Detta anslag har i dag ett stort anslagssparande och att i det läget öka den ekonomiska ramen innebär att regeringen i stället för att vidta effektiviseringsåtgärder låter kostnaderna för Regeringskansliets administration öka.
Vi avvisar regeringens planer på att inrätta ett finanspolitiskt råd, eftersom det redan finns aktörer som har till uppgift att ta fram kvalificerade underlag till regeringens prognoser samt att följa, utvärdera och kontrollera regeringens finanspolitik. Det är enligt vår mening alltid ytterst det svenska folkets valda företrädare i riksdagen som ska utvärdera den förda politiken.
Vi avvisar också regeringens förslag att minska resurserna för biologisk mångfald.
Herr talman! Det är vår bestämda mening att den politik för utförsäljning av statliga företag som regeringen bedriver är felaktig. Det är en mycket dålig affär för staten att avyttra aktierna i de nu aktuella statliga företagen. Regeringens agerande riskerar att medföra stora förluster för det svenska folket som ytterst är ägare till de statliga företagen. Det är företag som genom sina utdelningar årligen bidrar till staten med betydande inkomster. Staten byter en tillgång mot en annan och får inte en bättre ekonomisk ställning genom försäljning.
Regeringens politik med försäljning av statliga företag är kritiserad, inte bara i riksdagen av oppositionen utan även av borgerliga riksdagsledamöter, ekonomer och inte minst av allmänheten. Vidare menar vi att den förödande kritik som Riksrevisionen lämnat om regeringens beredning av ärendet stärker oss i vår uppfattning att avvisa regeringens förslag om ytterligare medel på tilläggsbudgeten för försäljning av statliga företag.
Herr talman! När det gäller regeringens mycket stora satsning på ytterligare 4,3 miljarder kronor till krigsmateriel är vi djupt bekymrade. I budgetpropositionen ska regeringen redovisa ett samlat ställningstagande till försvarets investeringsplan. De nu föreslagna satsningarna fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har heller inte redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Dessutom har ett enigt försvarsutskott vid upprepade tillfällen påtalat riksdagens behov av en transparent materielplanering och redovisning. Såväl försvarsutskottet som finansutskottet har pekat på betydelsen av att både regeringen och riksdagen grundligt bereder förslag till beställningsbemyndigande. Detta står alla partier bakom i betänkandet.
Vi socialdemokrater anser därför att det är oansvarigt att riksdagen här i dag bemyndigar regeringen att fatta beslut som innebär behov av ytterligare framtida anslag om 4,3 miljarder kronor utan att riksdagen känner till Försvarsmaktens hela investeringsbehov. Detta mörkas genom dagens beslut. Vi socialdemokrater vill göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren.
Herr talman! Riksdagens finansutskott är svenska folkets yttersta garant för en positiv ekonomisk utveckling och stabilitet. Finansutskottet har genom åren haft en mycket stor integritet. På förslag av Socialdemokraterna hösten 2003 avslog riksdagen regeringens förslag om att öka Försvarsmaktens materielanslag med 2,3 miljarder kronor. Bakom det beslutet stod alla partier utom Moderaterna.
Bakgrunden var att riksdagen tidigare givit regeringen till känna att en utredningsperson eller kommitté skulle tillsättas för att genomföra en granskning av styr- och finansieringsformerna inom Försvarsmakten. Av riksdagens tillkännagivande framgick att granskningen särskilt borde fokusera på riksdagens och regeringens insyn och styrning samt på hur uppföljningen skulle förbättras. Man skulle också granska incitamenten i styrningen och finansieringen så att regelverk gav sparsamhet och effektivitet i Försvarsmakten.
Att finansutskottet då avslog regeringens begäran om ytterligare 2,3 miljarder kronor byggde just på bristen i riksdagens insyn i de bedömningar som hade föranlett den dåvarande regeringens förslag till ökade utgifter för krigsmateriel. Självfallet var detta inget beslut som den dåvarande försvarsministern eller för den delen regeringen uppskattade, snarare tvärtom. För dem som då satt i finansutskottet var beslutet lätt att ta, för riksdagens finansutskott måste ha greppet om landets ekonomi oavsett vilken regering som styr landet.
Vi anser att dagens beslut där riksdagen bemyndigar regeringen 4,3 miljarder kronor, utan att riksdagen vet innehållet i Försvarsmaktens hela investeringsbehov, är felaktigt. Riksdagens finansutskott borde i dag på samma sätt som gjordes 2003 ha avslagit regeringens begäran om ytterligare pengar till krigsmateriel.
Herr talman! Vi hoppas att finansutskottet under den tid som är kvar av mandatperioden kommer att kunna återfå den starka ställning som utskottet tidigare haft i samhället.
I detta anförande instämde Monica Green, Sonia Karlsson, Pär Nuder och Tommy Ternemar (alla s).