Fru talman! Statsrådet sa att det byggs väldigt många nya bostäder och att utvecklingen går åt rätt håll. Samtidigt har byggstödet tagits bort. Det talar emot statsrådets argumentation för att stödet behövs.
Cirka 40 procent av bostadsbeståndet utgörs av småhus, vilket innebär att ungefär halva befolkningen bor i småhus eftersom hushållsstorleken är större. Med småhus menas fristående villor, radhus och kedjehus.
Inom EU utgör småhus cirka 40 procent av nyproduktionen medan motsvarande siffra i Sverige landar så lågt som runt 20 procent.
En sammanvägd bedömning av olika undersökningar som gjorts pekar på att så mycket som 70 procent av den svenska befolkningen helst vill bo i småhus. Den största undersökningen genomfördes av Boverket 2014, och därefter har flera andra följt, två så sent som 2019. Samtliga bekräftar bilden av att småhus är det klart mest populära boendealternativet.
Till följd av coronapandemin har dessutom intresset för småhusboende ökat markant, vilket bland annat märkts i stora prisuppgångar.
Den svenska byråkratin kring planprocesser gör att hanteringen av framtagandet av villatomter kan bli utdragen. Överklagandeprocesserna i detaljplaneframtagandet är tidskrävande och försenar ambitionen att snabbt ta fram nya områden för exploatering för egnahem.
Hyresrätter har sina fördelar. De erbjuder ett boende utan kontantinsats, vilket kan vara bra när unga ska lämna hemmet för att studera under en begränsad period, inte sällan på annan plats än föräldrahemmet, och människor som fått jobb eller förändrad livssituation och snabbt behöver en ny bostad slipper ta lån för att lösa det omedelbara bostadsbehovet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men vi ser även stora nackdelar med hyresrätterna. Avståndet mellan hyrestagaren och bostadsbolaget upplevs i vissa delar stort då möjligheten att påverka sin boendesituation kan vara liten. Inte sällan placerar socialtjänsten personer med psykiska problem eller missbruksproblem i sådana bostäder, vilket skapar problem för de kringboende. Vidare är arbetslösa på försörjningsstöd överrepresenterade i områden med hyresrätter, och trångboddhet förekommer med barnrika familjer i små lägenheter, vilket skapar problem för barn och ungdomar att sköta sina skolarbeten hemma.
Varför bygga fler hyreslägenheter när människor vill äga sin bostad och det skapas sociala problem i hyresbeståndet? Ägandet skapar ansvarstagande och engagemang i området.
Kommer statsrådet att ta initiativ för att underlätta omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter eller ägarbostäder?