Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet, som består av två extraändringsbudgetar. Det handlar om stöd till jordbruket och fiskenäringen, rekapitalisering av SAS samt ett utskottsinitiativ om medel till energieffektivisering i flerbostadshus och investeringsstöd.
Fru talman! Få bolag väcker så skiftande känslor som SAS gör. Hur många gånger har inte bolaget varit nära konkurs för att därefter räddas och bli ledande i fråga om service och punktlighet? Jag är gammal nog att komma ihåg SAS-vd:n Jan Carlzon, som vände SAS från att bildligt talat vara på väg att krascha till att kamma hem förstaplatsen som världens bästa flygbolag. SAS är bolaget med nio liv. Frågan vi måste ställa oss är hur många liv som är förbrukade. Det är rätt många är jag rädd.
I dag är SAS börsvärde drygt 5 miljarder kronor samtidigt som bolagets nettoskulder uppgår till nästan 30 miljarder kronor. Det är bra att regeringen har landat i samma ståndpunkt rörande SAS som vi har gjort. Det är givetvis olyckligt att behöva konvertera utställda lån till aktier i ett bolag där regeringen har till uppdrag att sälja aktieinnehavet. Men utan denna rekapitalisering ser framtiden för SAS mycket svajig ut.
År 2009 fick dåvarande regering i uppdrag av riksdagen att vid lämplig tidpunkt minska statens ägande i SAS. Sverigedemokraternas inställning är att staten inte ska vara minoritetsägare i ett börsnoterat flygbolag. Finansminister Damberg har sagt både 2016 och 2018 i rollen som näringsminister att staten inte ska vara en långsiktig ägare av SAS och att staten ska sälja hela sitt aktieinnehav.
När norska staten 2018 sålde sitt aktieinnehav hade bolaget under lång tid dragits med stora problem. Problemen har knappast försvunnit. SAS har svårt att bli kostnadseffektivt. Varför den svenska regeringen inte avyttrade statens aktieinnehav i samband med att Norge sålde är svårt att förstå. Aktiekursen hade visserligen rasat och låg på ynka 5 kronor, men staten hade sluppit att fortsätta ge ekonomiskt stöd.
En kollega till mig ställde i början av 2020 en skriftlig fråga till dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan om när en försäljning passar enligt regeringen. Han fick till svar från ministern att staten ville vara en ansvarsfull ägare och att avyttringen skulle ske när det bedömdes lämpligt med hänsyn till bland annat rådande marknadsförutsättningar. När frågan ställdes till näringsministern var kursen ynka 4 kronor. Tyvärr var näringsministerns strategi kostsam för ägarna. Nya stöd till SAS var tvungna att beviljas under pandemin.
Man ska komma ihåg att regeringen även har ett ansvar för statens investeringar gentemot ägarna, det vill säga svenska folket. Om regeringen skulle sälja aktieinnehavet i dag kan jag säga att gårdagens slutkurs var 73 öre. Det är en katastrofal utveckling för ägarna. Denna usla kurs på några ören speglar marknadens tro på bolagets framtid. Statens aktieinnehav är inte värt mycket. Det är hög tid att regeringen finner en lämplig köpare till hela innehavet.
Fru talman! Även om en majoritet i kammaren är för förslaget om rekapitalisering av SAS är framtiden för bolaget mycket oviss. Vi vet inte vad övriga minoritetsägare kommer att göra. Inte heller vet vi om EU-kommissionen kommer att godkänna ännu en rekapitalisering, eftersom det bryter mot EU-rätt. Dessutom pågår sedan nio månader tillbaka förhandlingar mellan SAS och SAS pilotfack. Om ingen snar lösning nås hotar pilotfacket att ta ut 900 piloter i strejk med start nästa vecka - lagom till semestertiderna.
SAS kämpar alltså med såväl höga kostnader som med mycket missnöjda piloter. Det behövs en stark och modig ägare för att vända SAS. Att staten i rollen som minoritetsägare inte bidragit positivt till flygbolagets utveckling är tyvärr tydligt.
Fru talman! I betänkandet behandlar vi också viktiga stöd till jordbruket och fiskerinäringen.
Under våren har oppositionen i finansutskottet lagt fram flera utskottsinitiativ, där regeringen uppmanats att återkomma med skarpa förslag för att akut stödja dem som arbetar för Sveriges livsmedelsförsörjning.
Rysslands invasion av Ukraina visar hur stort omvärldens beroende är av Ukrainas vete. Sverige måste stärka sin självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel, och för att göra det kan inte våra jordbrukare duka under på grund av dagens kostnadsökningar.
Det vi inte ställer oss bakom i regeringens proposition är förslaget om ett kontantbidrag till alla som har en bil, oavsett hur mycket man kör eller om bilen ens drivs med bränsle som bensin eller diesel. Vi är inte ensamma om att kritisera förslaget. Flera remissinstanser har samma invändningar.
En majoritet i finansutskottet har sedan i våras pressat regeringen att arbeta för ett okej från övriga EU:s medlemsländer för att tillfälligt ta bort drivmedelsskatten - detta för att sänkt skatt bäst hjälper dem som faktiskt har bränslekostnader. Dessutom ger en sänkt bränsleskatt även lättnader för de företag som måste tanka.
Fru talman! När vi i oppositionen presenterade förslaget om att arbeta för att under en begränsad tid nolla bränsleskatten ansåg en av regeringens ministrar att vi hade hål i huvudet. Finansministern ansåg att vi byggde luftslott när vi ville se denna lösning. Men den senaste tidens tongångar har varit mer balanserade, och nu vill regeringen ta bort energiskatten helt på bränsle under tre månader. Det är glädjande att regeringen verkar inse vikten av denna skattejustering.
Sverigedemokraterna vill också se en rejäl sänkning av reduktionsplikten. Att ta bort bränsleskatten under ett par månader är bra, men vi ser inte några direkta lättnader i de kostnadsökningar som drabbar oss. Och förutom fortsatt stigande bränsleskatter ser vi att inflationen rusar, bostadsräntorna stiger, elpriserna i södra Sverige slår nya rekord varje månad och matpriserna ökar - ja, alla kostnader ökar.
Att hela tiden pytsa ut bidrag till invånarna för att vi har ett av världens högsta skattetryck är inte mycket annat än som att dutta med en vattenkanna på en fullskalig eld. Vad vi behöver i Sverige är att vi ska kunna leva på våra inkomster efter att skatten är betald. Man ska inte behöva vara höginkomsttagare för att ha råd att köra bilen, ha råd att värma huset eller till exempel ha råd att gå till tandläkaren. I detta akuta läge kan vi politiker göra allt för att ta bort skatten på bränsle samt sänka reduktionsplikten.
Fru talman! Jag vill avsluta med att önska talmanspresidiet, kollegorna i finansutskottet samt finansutskottets fantastiska kansli några riktigt vilsamma veckor i sommar innan vi drar igång igen. Men framför allt önskar jag att Ryssland omedelbart avbryter sin aggressiva invasion av Ukraina och att vi i stället för att skicka vapen till Ukraina kan vara med och återuppbygga landet.
(Applåder)