Fru talman! Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Det här är två portalparagrafer i vår skollag. Det är en viktig strävan: Varenda unge ska ha lika tillgång till utbildning av lika kvalitet i hela vårt avlånga land - hemma i Älvsbyn där jag bor, i Östra Klagstorp på Söderslätt där jag är född och här i Stockholms innerstad där vi håller den här debatten.
Fru talman! Detta är också vårt största problem. Såväl forskning som statistik, OECD, statliga utredare och fackförbund pekar på att skillnaderna blir allt större. Familjebakgrunden får allt större genomslag i skolresultaten, och det är uppenbart för alla att skolsystemet bidrar till segregation. Det är egentligen rätt självklart. Som skolmarknaden fungerar är det den fristående skola som bäst kan segregera ut ett högpresterande elevunderlag, det vill säga elever med stark familjebakgrund, som också kan tjäna mest pengar.
Det är också skolmarknaden och incitamenten för lönsamhet som skapar behovet av allt starkare kontroll, ökad byråkrati och administration och mer detaljregleringar. Det är skolmarknaden och systemets sätt att fungera som försvagar professionens auktoritet och status och leder till hämndanmälningar, hot och föräldrapåtryckningar.
Den som vill att alla barn ska ha tillgång till bra utbildning, att alla lärare ska ha en bra arbetsmiljö och att läraryrket ska ha högre status så att vi får fler sökande till lärarutbildningarna och kan lösa lärarbristen gör bäst i att ändra ett dysfunktionellt system i stället för att föreslå fler detaljregleringar, tuffare inspektion och mer byråkrati. Även om högern här i kammaren inte är det så är åtminstone jag beskaffad på det viset att jag hellre botar sjukdomen än försöker lindra symtomen med förbannat besk medicin.
Fru talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande nummer 16 om lärare och elever. Det behandlar 213 yrkanden från allmänna motionstiden. De handlar om vitt skilda saker som läraryrket, registerkontroll, fortbildning, rektorer och skolledare, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, särskilt begåvade elever och elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända, elevers hälsa med mera.
Utskottsmajoriteten föreslår att alltihop ska avslås. Det låter hårt, men det handlar om att alla de förslag som behandlas i dag tangerar olika saker som vi redan har genomfört eller arbetar med att genomföra. Vi utbildningspolitiker har en intensiv vår framför oss. Låt mig ge en illustration av hur den kommer att bli.
Den här våren arbetar utskottet med beredning och beslut av ett stort antal lagförslag som den socialdemokratiska regeringen har lagt. Vi ska återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen på gymnasiet samtidigt som vi kommer att bygga om gymnasieskolan helt så att den blir ämnesutformad och dimensionerad för att bättre matcha arbetskraftsbehovet i samhället.
Vi levererar på vårt vallöfte om läxhjälpsgaranti och utökad lovskola. Vi ska reglera elevhälsans uppdrag och bemanning tydligare för att alla elever ska ha bättre tillgång till bättre elevhälsa. Samtidigt stärker vi grundsärskolan med en garanti för tidiga stödinsatser och gör om särskolan som varit för utvecklingsstörda till att bli en anpassad utbildning för den med intellektuell funktionsnedsättning.
Vi går fram med vår nationella plan för trygghet och studiero, ett starkare förebyggande arbete och förtydligad systematik - den bästa kränkningen är trots allt den som aldrig sker - men också förtydligade och förstärkta befogenheter för skolans personal. Därtill reglerar vi resursskolor i skollagen och bemyndigar Skolverket att utfärda föreskrifter för en mer likvärdig tillämpning av hur bestämmelserna om tilläggsbelopp ska tolkas.
Vi reglerar pedagogisk omsorg med högre kvalitetskrav och inför ägar- och ledningsprövning. Vi går fram med förslag som syftar till att fler barn, särskilt de som behöver det för sin språkutvecklings skull, ska gå i förskolan.
Fru talman! Vi påbörjar också arbetet med att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Som jag sa inledningsvis: Den som på allvar vill förbättra den svenska skolan måste börja med att ändra systemet, som blivit en marknad med en massa helt oacceptabla konsekvenser. Vi föreslår därför en stramare reglering av konfessionella friskolor. Vi föreslår att skolpengen ska spegla huvudmännens ansvar och fördelas efter elevernas förutsättningar och behov. Vi vill avskaffa de orättvisa köerna, så att skolvalet kan bli mer rättvist och fungera för alla, inte bara för dem som har läst på om systemets funktionssätt och som bor på samma ort genom hela barnens skoltid. Mer kommer att behövas, men detta är viktiga förslag för att skolsystemet som helhet ska fungera bättre.
Fru talman! Alla ungar ska ha lika tillgång till utbildning av samma höga kvalitet - i Älvsbyn såväl som i Östra Klagstorp och i Stockholm. Arbetsmiljön i skolan måste bli bättre, och läraryrkets status måste återupprättas. Därför måste vi också återta den demokratiska kontrollen över skolan.
Jag yrkar bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande nummer 16.