Herr talman! Jag tycker att det här förslaget mycket väl beaktar barnperspektivet - å ena sidan barnets behov av att ha en nära och bra relation till sina föräldrar eller andra omsorgspersoner under den första tiden i livet, å andra sidan vikten av att barnet växer upp i en familj där föräldrarna har ett arbete och inte i en familj som präglas av fattigdom. Barnfattigdomen har ökat i Sverige. Det är ett stort problem, och det absolut viktigaste för att komma åt detta är att se till att föräldrarna har ett arbete att gå till. Jämställdhetsperspektivet är också en viktig fråga, även ur ett barnperspektiv. Barn i Sverige ska få växa upp i jämställda familjer.
Det jag inte förstår med Kristdemokraternas invändning är varför man tycker att det är rätt och rimligt att barn som blir bosatta i Sverige efter sin tvåårsdag får föräldradagar motsvarande snittet, medan barn som bosätter sig i Sverige efter sin ettårsdag ska ha lika många dagar som ett nyfött barn. Jag tycker att den här avtrappningen är mycket klok.
Herr talman! Det jag funderar på är om det kanske är så att Kristdemokraternas ambition egentligen är att föräldrar generellt sett ska vara hemma mycket längre än vad övriga partier tycker. Det kanske också är det som gör att Kristdemokraterna fortsätter att vara för vårdnadsbidraget, som en majoritet i den här kammaren tack och lov har avskaffat.