Herr talman! Sjukförsäkringen utgör en central del av vårt trygghetssystem. Det är viktigt att allmänheten har förtroende för försäkringen och Försäkringskassan som myndighet.
Vi har alla sett och hört debatten om sjukförsäkringen den senaste tiden, där medierna har beskrivit fall där människor upplevt sig ha kommit i kläm och mist sin ersättning. I ett system där man hanterar miljoner ärenden varje år är det ofrånkomligt att det förekommer felaktiga bedömningar och beslut, vilket självklart får stora personliga konsekvenser för den individ som drabbas.
Det är också så att ofta speglas inte hela bilden i medierna av ett komplext system som sjukförsäkringen. I debatten förekommer också rena missförstånd. Det gäller till exempel vilken roll de försäkringsmedicinska rådgivarna, populärt kallat försäkringsläkarna, har. Uppfattningen är att Försäkringskassan ska bedöma om en person är sjuk eller inte, vilket inte är fallet. Försäkringskassan ska bedöma om en person har arbetsförmåga, trots att den är sjuk eller har en funktionsnedsättning.
Det är också så att de flesta inte får avslag på sina ersättningskrav. Till exempel får 97 procent sin sjukpenning beviljad när de ansöker den första sjukperioden. Det beskrivs heller inte i medierna att om rehabiliteringskedjan ska fungera måste andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen, sjukvården och inte minst arbetsgivaren ta sin del av ansvaret.
Emellertid är systemet som nämnts inte perfekt, och det finns anledning att se över det och göra berättigade justeringar. Några saker har redan nämnts här i debatten.
Begreppet "normalt förekommande arbete" behöver ses över. Det är inte rimligt att bedöma arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad som bara finns i teorin och inte i verkligheten. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika uppfattningar om vad som är ett normalt förekommande arbete är sedan länge ett känt problem. De är inte överens om begreppet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning
Utskottet uttalar också att den så kallade 180-dagarsbedömningen särskilt ska belysas kopplat till nämnda begrepp samt tillämpningen av särskilda skäl, till exempel vid pågående medicinsk rehabilitering. Det är ytterst angelägna analyser av hur sjukförsäkringen fungerar i praktiken. Därutöver behöver vi också ge politiska signaler och instruktioner om att rehabiliteringskedjan med relevanta insatser ska fungera och att stödet till den enskilde måste bli bättre.
Ett antal åtgärder har redan vidtagits för att förbättra sjukförsäkringssystemet men också för att motverka sjukskrivningar. Ett omfattande åtgärdsprogram mot ohälsa i arbetslivet rullar på. Det finns en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, och pengar för det har också anslagits.
Arbetsgivaren får ett utökat ansvar för långtidssjuka, där en plan för återgång i arbete ska upprättas. Denna skyldighet kombineras med ett utvidgat statligt stöd för arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder där inte minst företagshälsovården får en ökad betydelse. Det tycker jag är jättebra. Det är något som Miljöpartiet har drivit länge. Jag vill särskilt framhålla att vi nu kommer att permanenta rehabiliteringskoordinatorerna ute i vården. Det kommer att stödja både själva sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringskedjan.
Det finns som bekant ett liv utanför storstäderna. Vi stärker nu den lokala närvaron genom tio nya servicekontor ute i landet. Det är jättebra.
Herr talman! Nyligen kom Inspektionen för socialförsäkringar med en rapport som visar på komplexiteten i arbetet som Försäkringskassans sjukpenningshandläggare har. Det är ett omfattande regelverk som handläggaren ska vara uppdaterad på. De ska vara både stödjande och ta individuella hänsyn samtidigt som de ska hantera regelverket korrekt och enhetligt, där de ska utreda och ibland rent av ifrågasätta rätten till ersättning.
Därutöver ska handläggaren balansera andra aktörers krav, till exempel sjukvården och Arbetsförmedlingen, som har andra uppdrag och andra mål med sin verksamhet. Handläggarna arbetar ofta i en kontext av begränsade resurser, vilket ställer krav på att de ska kunna prioritera mellan olika målsättningar när det inte är möjligt att uppfylla alla. Det är klart att allt detta kan leda till stress. I rapporten talas det också om handläggarnas upplevelser av otillräcklighet.
Det jag har beskrivit nu är säkert en förklaring till den relativt höga sjukfrånvaron på Försäkringskassan. Myndigheten har svårt att för denna personalkategori erbjuda en rimlig arbetssituation, en generellt attraktiv psykosocial arbetsmiljö och även attraktiva löner som står i paritet med arbetsuppgifterna. Detta leder också till en högre personalomsättning än vad som kunde ha varit fallet.
Det säger sig självt att det finns en viss orimlighet - även om det troligen inte är unikt för just Försäkringskassan utan berör den offentliga sektorn mer allmänt - i att personal som själv känner sig stressad och där måendet inte alltid är på topp ska möta sjuka personer och deras berättelser om ett dåligt mående. Även om handläggarna är både professionella och uthålliga finns det naturligtvis gränser. Här ligger också utmaningen för myndigheten att behålla och rekrytera personal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning
Aktivitetsersättningen för unga långtidssjuka och funktionsnedsatta har flera gånger varit uppe i utskottet, där det konstaterats att det finns brister just i fråga om aktiviteter och rehabiliteringsåtgärder för unga personer. Jag tycker att de finansiella samordningsförbunden, Finsam, ska nyttjas bättre i detta sammanhang. Regeringen har också sagt att unga ska prioriteras i Finsam.
Den rödgröna regeringen förbättrar de ekonomiska villkoren för dem som är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning. Taket i sjukförsäkringen höjs. Garantinivåerna, det vill säga golvet, i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs. Här blir det också en skattereduktion. Bostadstillägget höjs. Det blir bättre försäkringsvillkor för företagare som är i uppbyggnadsskedet. Särskilt glad är jag och Miljöpartiet över det som vi har drivit länge. Från och med juli 2018 blir det nämligen möjligt för studerande att vara halvt sjukskrivna. Tidigare har det bara varit möjligt för dem att vara helt sjukskrivna. Även studenter som inte uppbär studiemedel ska kunna behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, vilket också stärker tryggheten vid sjukdom för studenterna.
Herr talman! Ingen väljer frivilligt att vara sjuk eller att ha en funktionsnedsättning. Våra trygghetssystem, inte minst sjukförsäkringen, måste vara utformade så att de garanterar åtminstone en dräglig levnadsnivå i stället för en relativ fattigdom. Den rödgröna regeringen har återigen lagt fram en budget som tar ytterligare steg mot detta nödvändiga mål.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.